HäggPrunus padus L.
Vetenskapliga synonym: Cerasus padus (L.) Delarbre
| |
|
Beskrivning. Hägg är ett träd eller stor buske
som ofta skjuter rikligt med rotskott. Bladen är ovala och vasst sågtandade,
mörkgröna med nätlik nervatur, kala på båda sidorna.
Bladskaften har två rödaktiga körtlar (nektarier) vid basen av
bladskivan. Hägg blommar i maj-juni, strax efter lövsprickningen.
Blommorna är vita, starkt doftande och sitter i mångblommiga klasar.
Frukterna mognar i juli-augusti, de är små, svarta och glänsande,
med söt, något sträv smak. Underarten nordhägg
(ssp. borealis (A. Blytt) Caj.) skiljs genom
blad med hårig undersida. Användning. Veden har använts till finare snickeriarbeten, unga skott gav pipskaft och spatserkäppar. Barken har hög halt av ämnet amygdalin och fanns förr i apotekens sortiment (Cortex Padi). Med frukterna smaksättes vin och brännvin. Hägg planteras ofta i offentliga planteringar och även i trädgårdar, till exempel blodhägg ('Colorata') som har rödaktiga blad och rosa blommor. Den påträffades 1953 i Klevshult i Småland. Övrigt. Hägg angrips ofta av fjärilen häggspinnmal (Yponomeuta euonymella) vars larver spinner in träden i silkesliknande väv och kaläter dem. Trots att träden ser döda ut efter ett angrepp överlever de och skjuter snart nya blad. En parasitsvamp, pungsjuka (Taphrina), som också angriper plommon (P. domestica), förstör ibland frukterna. Etymologi. Artnamnet padus användes redan av Plinius men då för annan växt. Svenska namnet hägg (häg, hägger), som anses ha samma ordstam som hage, är känt sedan medeltiden (Fries 1904). |
Familj: Rosaceae Släkte: Prunus
"Var det bruden jag såg, Ur Trefaldighetsnatten av August Strindberg (Ordalek och småkonst, 1905)
|
© Naturhistoriska riksmuseet 1997
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/prunu/prunpad.html
Senaste uppdatering: 8 november 2004
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg