Sötkörsbär

Prunus avium L.

Vetenskapliga synonym: Cerasus avium (L.) Moench
Svenska synonym: fågelbär, fågelkörsbär, sötkörs, vildkörsbär

Søtkirsebær Fugle-Kirsebær Imeläkirsikka Wild Cherry, Gean Vogel-Kirsche

Sötkörsbär

Beskrivning. Fågelbär är ett stort träd med upp- eller utstående grenar, det är snabbväxande men blir sällan över 100 år. Barken är slät och grå och trädet skjuter sällan rotskott. Bladen har grovt sågade kanter och på bladskaftet sitter oftast en eller två rödaktiga körtlar (nektarier). Sötkörsbär blommar i maj-juni, blommorna är vita och sitter i fåblommiga flockar. Blomflockarna utvecklas ur bladlösa knoppar som ofta har Sötkörsbär, blad små röda fjäll. Frukterna är saftiga stenfrukter med söt smak, de är glänsande och mörkt röda, som mogna nästan svarta.
Sötkörsbär förväxlas ofta med surkörsbär (P. cerasus), men den senare är ett litet träd eller buske som ofta skjuter rikligt med rotskott och som har mindre blad med körtlar (nektarierna) vid basen av bladskivan. Sötkörsbär och surkörsbär kan korsa sig med varandra. Sötkörsbär, blad

Utbredning. Sötkörsbär förekommer från Skåne till Uppland, men är inte så vanlig. Den är troligen ursprunglig i södra delarna men förvildad efter odling i övriga områden. Den återfinns oftast i hagmarker och lundar. Första fynduppgift är från Kinnekulle i Västergötland och publicerades av Linné 1747 (Nordstedt 1920).

Sötkörsbär, frukter

Användning. Sötkörsbärets förädlade sorter, så kallade bigarråer, odlas ofta. Frukterna äts färska eller kan användas till saft och sylt.

Etymologi. Artnamnet avium av latinets avis (fågel). Bigarrå är samlingsnamn för odlade sorter av sötkörsbär, som 'Annonay' och 'Allmän gulröd bigarrå'.

Familj: Rosaceae
Släkte: Prunus

Norden
Norra halvklotet
Träd
Mat och krydda
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Fogelbärsträdet utvecklar icke riktigt sina blad förr än dess egentliga blomning redan slutat, förr än kronbladen, hvilkas hvithet behagligt bröt sig mot den späda grönskan, lossnat och ligga kringströdda på marken."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/prunu/prunavi.html
Senaste uppdatering: 8 november 2004
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg