Kråkklöver

Potentilla palustris (L.) Scop.

Vetenskapliga synonym: Comarum palustre L.
Svenska synonym: kärrklöver

Myrhatt Kragefod Kurjenjalka Engjarós Marsh Cinquefoil Sumpf-Blutauge

Beskrivning. Kråkklöver är en flerårig ört som kan bli upp till fem decimeter hög och som ofta bildar stora bestånd. Stjälken är mer eller mindre upprätt. De övre bladen är trefingrade och de nedre är två- till trepariga. Småbladen är vasst sågade och har kal mörkgrön ovansida och gråluden undersida. Kråkklöver blommar i juni-juli med mörkt brunröda blommor. Blommorna sitter i glesa knippen och har fem foderblad och fem kronblad. Foderbladen är brett triangulära, spetsiga och mörkt röda på insidan. Kronbladen är lansettlika och kortare än foderbladen. Nötterna är snett äggrunda, släta och blanka, ofta med mörkare spets, fruktfästet är uppsvällt och svampigt.
Kråkklöver är den enda arten i släktet fingerörter (Potentilla) som har brunröda blommor, de andra arterna har gula eller vita blommor.

Utbredning. Kråkklöver är vanlig i hela landet. Den växer på fuktig mark, till exempel i kärr, vid stränder och på fuktängar. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Övrigt. Kråkklöver placeras ofta i ett eget släkte, kråkklövrar (Comarum). Den är trots sitt namn varken släkt med klövrar (Trifolium) eller vattenklövrar (Menyanthes) som hör till andra växtfamiljer.

Etymologi. Artnamnet palustris kommer av latinets palus (kärr) och syftar på växtplatsen. Det svenska namnet kråkklöver omtalas redan av Linné som ett skånskt namn på arten.

Referenser

"Den är bland de växter, hvilka helst utbreda sina krypande rötter (rotstockar) i kärrens lösa mark och dy och slutligen binda den, så att den med tiden bildar riktiga, om också länge gungande och vådliga, gångmattor öfver ställen, der förr ingen kunnat stiga torrskodd."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)