Malus Mill.

Aplar

Beskrivning. Medelstora, lövfällande träd. Bark gråbrun, flagande, grenar utbredda, kvistar grova. Vinterknoppar rundade, håriga. Blad elliptiska till omvänt äggrunda, kala eller håriga, med sågad kant. Blommor stora, i kvast. Foderblad fem, korta, kvarsittande. Kronblad fem, vita eller rödlätta. Ståndare talrika, gula. Stift femdelat, grenar sammanvuxna vid basen. Fruktämne undersittande. Frukt (äpple) köttig, gulaktig, grön eller rödlätt, i tvärsnitt femrummig med hinnlika innerväggar. Frön plattat elliptiska, bruna.
Kromosomtal: 2n=34 (vildapel).

Övrigt. Frukten, äpplet, bildas inte bara av fruktämnet utan består huvudsakligen av en saftig uppsvälld del av blomaxeln (en stamdel) som omger det unga fruktämnet. Den inre hinnartade väggen i äpplet är bildad av fruktämnet och är den del där fröerna (äppelkärnorna) bildas.

Användning. Odlade namnsorter av apel (M. domestica) odlas kommersiellt över hela jorden. Äpplen hör till de mest konsumerade fruktsorterna i Sverige.

Etymologi. Släktnamnet Malus kommer av grekiskans malon (äpple).

Släktet har 55 arter som förekommer i tempererade områden på Norra halvklotet. I Sverige förekommer två arter, vildapel (M. sylvestris) och apel (M. domestica). Många andra arter odlas som prydnadsträd, till exempel bärapel (M. baccata), teapel (M. hupehensis), bukettapel (M. toringo var. sargentii), rönnbärsapel (M. sieboldii) och cinnoberapel (M. tschonoskii) och några av dess har påträffats förvildade. Ett flertal hybrider och namnsorter förekommer också i odling.
Arten getapel (Rhamnus cathartica) är trots namnet inte nära släkt med aplar, utan tillhör familjen brakvedsväxter (Rhamnaceae).

Arter:
apel (M. domestica)
vildapel (M. sylvestris)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning