Malus Mill.Aplar | |
Beskrivning. Medelstora, lövfällande träd.
Bark gråbrun, flagande, grenar utbredda, kvistar grova. Vinterknoppar rundade,
håriga. Blad elliptiska till omvänt äggrunda, kala eller håriga,
med sågad kant. Blommor stora, i kvast. Foderblad fem, korta, kvarsittande.
Kronblad fem, vita eller rödlätta. Ståndare talrika, gula. Stift femdelat,
grenar sammanvuxna vid basen. Fruktämne undersittande. Frukt (äpple)
köttig, gulaktig, grön eller rödlätt, i tvärsnitt femrummig
med hinnlika innerväggar. Frön plattat elliptiska, bruna. Övrigt. Frukten, äpplet, bildas inte bara av fruktämnet utan består huvudsakligen av en saftig uppsvälld del av blomaxeln (en stamdel) som omger det unga fruktämnet. Den inre hinnartade väggen i äpplet är bildad av fruktämnet och är den del där fröerna (äppelkärnorna) bildas. Användning. Odlade namnsorter av apel (M. domestica) odlas kommersiellt över hela jorden. Äpplen hör till de mest konsumerade fruktsorterna i Sverige. Etymologi. Släktnamnet Malus kommer av grekiskans malon (äpple). Släktet har 55 arter som förekommer i tempererade områden på
Norra halvklotet. I Sverige förekommer två arter,
vildapel (M. sylvestris) och
apel (M. domestica). Många andra arter odlas som
prydnadsträd, till exempel bärapel (M. baccata),
teapel (M. hupehensis), bukettapel (M. toringo var. sargentii),
rönnbärsapel (M. sieboldii) och cinnoberapel (M. tschonoskii)
och några av dess har påträffats förvildade. Ett flertal hybrider och
namnsorter förekommer också i odling. |
Familj: Rosaceae |
© Naturhistoriska riksmuseet 1997
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/malus/welcome.html
Senaste uppdatering: 11 maj 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg