Vildapel

Malus sylvestris Mill.

Vetenskapliga synonym: Pyrus malus L. ssp. sylvestris (L.) Hiitonen
Svenska synonym: surapel

Villapal Skov-Æble, Vild Æble Metsäomenapuu Crab Apple Holzapfel

Beskrivning. Vildapel är ett medelstort träd med grova kvistar. Barken är slät som ung men blir med tiden gråbrun, grov och flagande. Vissa av kvistarna kan vara tornartade. Bladen är runda eller elliptiska, med långa bladskaft och kal undersida. Vildapel blommar i maj-juni med stora, vita eller rödaktiga blommor. Blommorna har kala foderblad och ståndarknapparna är gula. Frukten är ganska liten och grönaktig, eller ibland röd på den solbelysta sidan, med ett långt skaft. Smaken är mycket syrlig.
Vildapel är mycket lik apel (M. domestica), men den senare har kortskaftade blad med hårig undersida, större kortskaftade frukter, samt håriga foderblad. Arten päron (Pyrus communis) skiljs förutom på fruktens utseende genom blankt mörkgröna blad med helbräddad kant och blommor med röda eller rödvioletta ståndarknappar.

Utbredning. Vildapel är ganska vanlig i lövskog, skogsbryn och på kulturmark. Arten förekommer i södra Sverige från Skåne till Gästrikland. Första fynduppgift är från medeltiden (Nordstedt 1920).

Användning. Veden är hård och lämnar ett vackert slöjdvirke. Barken har använts vid växtfärgning och ger en gul färg. Äpplena kan användas till cider, gelé, med mera.

Övrigt. Vildapel har påträffats i lämningar från stenåldersboplatser. Vid utgrävningar av Dags mosse i Alvastra i Östergötland påträffades förkolnade äpplen som bedöms vara från tiden 2500 f. Kr.

Etymologi. Artnamnet sylvestris kommer av latinets sylva (skog) och betyder 'växer i skog'.

Referenser

"Surapeln ser föraktad ner i vattnet,
ser dess gula blad.
Hon skakar ner sin frukt i källan,
lagar till en äppelsoppa.
Hon lever där hon är
med artens fria hårda öde.
Hon känner sig mer fri
än paradisets träd."

Surapeln av Harry Martinson (Cikada, 1953)