Apel

Malus domestica Borkh.

Vetenskapliga synonym: Pyrus malus L., M. sylvestris Mill. ssp. mitis (Wallr.) Mansf.
Svenska synonym: kulturapel, trädgårdsapel, äppelträd

Apal Sød-Æble Tarhaomenapuu Apple Apfel

Beskrivning. Apel är ett medelstort träd med grova utbredda grenar, grova kvistar. Barken är gråbrun och flagar ofta, skotten är aldrig omvandlade till tornar. Bladen är omkring fem till sex centimeter långa, elliptiska till omvänt äggrunda i formen med kort bladskaft och vitluden undersida. Apel blommar i maj-juni med stora, vita eller rödlätta blommor. Foderbladen är håriga och kronbladen är vita, rosa eller rödaktiga. Ståndarna är gula. Frukten, äpplet, är mycket varierande i form och färg, men är kortskaftad och vanligen rödaktig på den solbelysta sidan, med syrlig eller söt aromatisk smak.
Apel liknar vildapel (M. sylvestris), men den senare har kala långskaftade blad, kala foderblad och små sura frukter med långa skaft.

Utbredning. Apel förekommer odlad och förvildad i södra och mellersta Sverige. Större träd påträffas också kvarstående i gamla trädgårdar. Apel uppfattas ofta som en hybrid mellan olika Malus-arter och det vetenskapliga namnet skrivs då M. x domestica.

Användning. Äpplen är en mycket uppskattad frukt, som äts som den är eller används till mos, kräm, cider, vin, vinäger och bakverk. Enligt uppgifter från Frukt & Grönt främjandet (1997) producerar kommersiella odlare omkring 20 tusen ton äpplen, och ytterligare 70-80 tusen ton äpplen importeras varje år. I Sverige finns ett stort antal odlade sorter av apel, bland de mest uppskattade och odlade är sådana som 'Astrakan', 'Gravensteiner', 'Ingrid Marie', 'Lobo', 'Oranie', 'Signe Tillisch', 'Sävstaholm', 'Transparente Blanche' och 'Åkerö'. Antalet saluförda sorter av äpplen minskar, men intresset för äldre och sällan odlade sorter av apel har ökat igen, och ett stort arbete sker regi av Programmet för odlad mångfald (POM) i syfte att bevara dem i odling. Flera sammanställningar av Sveriges odlade äppelsorter, så kallade pomologier, har givits ut under åren, den senaste heter Våra äppelsorter skriven av Anton Nilsson (1986).

Övrigt. Äppelodling tros ha kommit till Sverige med klosterväsendet på 1100-talet då munkarna kunde konsten att ympa, vilket var en förutsättning för odling. Odlade sorter förökas än idag genom ympning av kvistar från ett träd till ett annat. Frösådd ger vanligen exemplar med sämre frukt, och det är främst sådana man påträffar utanför trädgårdar.

Etymologi. Artnamnet domestica kommer av latinets domus (hus) och betyder odlad.

Referenser

"Som en syrlig och saftfull frukt, kunna Äpplen såsom läskande och kylande i sjukdomar användas. Mogna och måttligt förtärda, äro de helsosamma och kunna på dessa villkor aldrig orsaka rödsot. De som ha svag mage t. ex. mjeltsjuka, och hysteriska personer, må icke väl, isynnerhet af rå äpplen. Öfverflödet, såsom för mycket försvagande, är endast skadligt. Omogen frukt åstadkommer, genom sin sträfhet eller bäska, förstoppningar och deraf följande olägenheter."

C. Quensel i Svensk Botanik IV av J. W. Palmstruch (1805)