
ÄlggräsFilipendula ulmaria (L.) Maxim.
Vetenskapliga synonym: Spiraea ulmaria L.
| |
Beskrivning. Älggräs är en storväxt
ört som kan bli upp till en och en halv meter hög och som ofta
växer i stora bestånd på fuktiga marker. Stjälken är upprätt
och mångbladig.
Bladen är parbladiga med små bladflikar mellan de fåtaliga småbladen,
uddbladet är ofta stort och tre- eller femflikat och bladskaften är
vackert rödfärgade. Småbladen är stora, veckade, tandade
och oftast gråvita på undersidan. Älggräs blommar från juni till augusti
med gräddvita, starkt doftande blommor som sitter i yviga samlingar.
Blommorna har fem kronblad. Frukterna är kala och spiralvridna, de
är luftfyllda vilket gör att de kan hålla sig flytande i vatten
och öka chanserna till spridning. Utbredning. Älggräs är vanlig i hela landet, den växer på alla typer av fuktig mark. Första fynduppgift publicerades av Rudbeck i Catalogus plantarum 1658 (Nordstedt 1920). Användning. Linné omtalar att man strör
ut älggräs på golvet vid högtider, en sed som fortsätter
långt in på 1800-talet, Nyman skriver år 1868 att "Numera användes växten nästan endast, men mycket allmänt, isynnerhet på landet midsommartiden och andra helgdagar, att för sin goda lukt och friska grönska strö på golfvet eller uppsätta på väggar o. d".
Etymologi. Artnamnet ulmaria kommer av Ulmus som är det latinska namnet på släktet almar, namnet betyder alm-liknande och syftar på småbladens form. Trots sitt svenska namn, älggräs, hör arten inte till familjen gräs (Poaceae) utan till familjen rosväxter (Rosaceae). | Familj: Rosaceae Släkte: Filipendula
"Lukten af denna växt är den allra mest intensiva.
Till följe häraf är det i Sverige ett bruk bland bönderna
att på helgdagar och vid gästabud strö friska blad af densamma
på golfvet, på det att lukten däraf må fylla hela huset,
och denna blir ofta så stark, att den knappt kan uthärdas. Om vintern
däremot strör man på liknande sätt grankvistar på
golfvet. Se där ett medel till beredande af trefnad i hemmet, som naturen
själf bekostar!"
Ur Flora Lapponica av Carl von Linné (1737), i svensk översättning av T. M. Fries (1905)
|
© Naturhistoriska riksmuseet 1997
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/filip/filiulm.html
Senaste uppdatering: 30 maj 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg