Fjällsippa

Dryas octopetala L.

Svenska synonym: fjällvippa

Reinrose Kirtel-Fjeldsimmer Lapinvuokko Holtasóley Mountain Avens Silberwurz

Beskrivning. Fjällsippa är en mattbildande dvärgbuske som kan bli omkring en decimeter hög. Bladen ser ut som ekblad i miniatyr, men är läderartade, vintergröna och filtludna på undersidan. Fjällsippa blommar i juli-augusti med stora vita blommor som sitter ensamma. Blomman har vanligen åtta kronblad. Frukten är en liten nöt som har ett långt och hårigt spröt. De ludna fruktställningarna liknar dem hos backsippor (Pulsatilla) och klematisar (Clematis).
Fjällsippa karaktäriseras av de små ekbladslika bladen, de stora vita blommorna och de håriga fruktställningarna. Den kan knappast förväxlas med andra arter.

Utbredning. Fjällsippa är ganska vanlig i högfjällsområden. Den växer på kalkrik mark och har givit namn åt vegetationstypen dryashed, som också hyser många ovanliga fjällväxter. Fjällsippa var en av de första växterna som vandrade in i Sverige efter istiden. Inlandsisen smälte av söderifrån och öppnade ett tundralandskap där växter som fjällsippa och dvärgbjörk (Betula nana) växte. Första fynduppgift är från Lappland och publicerades av Linné i Flora Lapponica 1737 (Nordstedt 1920).

Användning. Fjällsippa odlas ibland som stenpartiväxt i trädgårdar.

Övrigt. Trots sitt namn är fjällsippa inte närmare släkt med vitsippa (Anemone nemorosa), blåsippa (Hepatica nobilis) eller våra andra sippor. Fjällsippa tillhör familjen rosväxter (Rosaceae) medan de andra sipporna tillhör ranunkelväxterna (Ranunculaceae).
Fjällsippa är Lapplands landskapsblomma.

Etymologi. Artnamnet octopetala kommer av grekiskans octo (åtta) och petalon (blad), namnet syftar på blomman som oftast har åtta kronblad.

Referenser

"En prydlig växt! Blad sittande vid roten, äggrunda, i kanten nedvikta, mångåriga, undertill hvita. Stängel bladlös, enblommig. Kronblad snöhvita, utbredda, platta, affallande. Frön aflånga, försedda med ett hårigt, mycket långt, upprätt spröt...
...Jag har kallat denna växt Dryas efter dryaderna, de i ekar boende gudomligheterna, emedan bladen förete en viss likhet med eklöf."

Ur Flora Lapponica av Carl von Linné (1737), i svensk översättning av T. M. Fries (1905)