Crataegus L.

Hagtornar

Beskrivning. Storväxta buskar eller små träd. Grenar torniga, med kortskott och långskott. Kortskott med rosettlikt samlade blad; långskott med strödda blad och sågtandade eller helbräddade stipler. Blad skaftade, vanligen djupt treflikiga, flikar helbräddade till vasst sågade. Blommor tvåkönade, i kvastlik klase. Foderblad fem, triangulära, kvarsittande. Kronblad fem, vita, nästan runda. Ståndare talrika, ståndarknappar rödaktiga. Stift vanligen ett eller två, märke huvudlikt. Fruktämne undersittande. Frukt en stenfrukt.
Kromosomtal: 2n=34 (rundhagtorn, trubbhagtorn).

Användning. Hagtorn användes förr som häckväxt och den hårda veden användes bland annat till hammarskaft, trissor med mera. Enligt äldre författare kunde blommor och blad utnyttjas till te, frukten till nödbröd och barken kunde användas till färgning. Numera odlas flera arter, sorter och hybrider av hagtorn som prydnadsträd i trädgårdar och parker.

Övrigt. Hagtornsarterna är delvis svåra att skilja från varandra, dels för att de är variabla i utseende, men också för att de kan hybridisera med varandra.

Etymologi. Släktnamnet Crataegus kommer av grekiskans kratos (hård) vilket syftar på den hårda veden. Det svenska namnet hagtorn ska inte förväxlas med havtorn (Hippophaë rhamnoides).

Släktet har nästan 200 arter. I Sverige förekommer tre bofasta arter, rundhagtorn (C. laevigata), spetshagtorn (C. rhipidophylla) och trubbhagtorn (C. monogyna). Flera andra arter och hybrider odlas och kan ibland påträffas förvildade.

Familj: Rosaceae

Arter:
kanadahagtorn (C. flabellata)
rundhagtorn (C. laevigata)
spetshagtorn (C. rhipidophylla)
trubbhagtorn (C. monogyna)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning


"Bland våra buskar är Hagtornsbusken troligen den, som lemnar de bästa och varaktigaste häckar och lefvande stängsel. Den växer tätt, är starktaggig, mycket seg, ej nogräknad på jordmån, härdig, den tål både blåst, sol och köld och låter bra klippa sig...
...Veden är så hård och tät (gammal nästan som buxbom) att den kan nyttjas till kuggar, trissor i block, skrufvar m. m.; svärtad eller betsad liknar den ebenholz. Unga, raka telningar lemna vackra spatserkäppar. Barken färgar gult. Blommorna och späda bladen kan nyttjas som thé."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/crata/welcome.html
Senaste uppdatering: 18 augusti 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg