Cotoneaster Medik.Oxbär | |
|
Beskrivning. Lövfällande eller vintergröna
buskar. Stammar upprätta, uppstigande eller nedliggande, grenar kala eller
håriga, utan tornar. Blad strödda, skaftade, kala eller håriga,
brett elliptiska eller äggrunda, ibland med uddspets, med helbräddad kant,
med eller utan stipler. Blommor tvåkönade, enstaka, i korta klasar, eller i
kvastlika samlingar. Foderblad fem, korta. Kronblad fem, vita till rosa. Ståndare
tio till tjugo. Stift två till fem. Frukt en bärliknande stenfrukt,
röd eller svart. Användning. Oxbär är torktåliga och kan klippas hårt varför de blivit omtyckta trädgårdsväxter. Upprättväxande arter odlas ofta som häckar medan de nedliggande ofta odlas i stenpartier och klippträdgårdar. Arter som häckoxbär (C. lucidus), flockoxbär (C. multiflorus), krypoxbär (C. dammeri), lingonoxbär (C. horizontalis) och rynkoxbär (C. bullatus) tillhör de vanligaste i odling. Övrigt. Många av oxbären är apomiktiska och förökar sig könlöst. Skillnaderna mellan de olika småarterna är ofta liten och de kan vara svåra att skilja utan erfarenhet och jämförelsematerial. En sammanställning av de i Sverige förekommande oxbären, med bilder och bestämningsnyckel, publicerades av Bertil Hylmö i uppsatsen Oxbär, Cotoneaster, i Sverige (Svensk Botanisk Tidskrift 87: 305-330, 1993). Etymologi. Släktnamnet Cotoneaster kommer av grekiskans kydonion (kvitten) och -aster (vild), och var ett växtnamn hos Conrad Gesner 1577. Släktet har 261 arter. Bara alvaroxbär (C. canescens), skånskt oxbär (C. kullensis), svartoxbär (C. niger) och rött oxbär (C. integerrimus) anses inhemska i Sverige, men ytterligare nio ursprungligen odlade eller införda arter har naturaliserats i vårt land. Utöver dessa arter har ytterligare ett antal påträffats tillfälligt förvildade. |
Familj: Rosaceae
Arter: |
© Naturhistoriska riksmuseet 1999
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/coton/welcome.html
Senaste uppdatering: 18 januari 2007
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg