Rött oxbär

Cotoneaster integerrimus L.

Vetenskapliga synonym: C. scandinavicus B. Hylmö
Svenska synonym: oxbär, vanligt oxbär

Dvergmispel Rød Dværgmispel Kalliotuhkapensas

Beskrivning. Rött oxbär, som vanligen går under namnet oxbär i flororna, är en lågväxt buske med utbredda ofta knotiga grenar. Den blir upp till en dryg meter hög, men är ofta mycket lägre. Barken är brunröd och på unga kvistar filthårig. Bladen är två till fyra centimeter långa, rundat äggformiga med kal, slät, matt grågrön ovansida, tydligt hårig undersida, och plan bladkant. Bladen är kala på ovansidan redan vid knoppsprickningen. Rött oxbär blommar i april-maj, blommorna sitter en till tre tillsammans i kortskaftade klasar från bladvecken. Frukten är rund, ljusröd, drygt fem millimeter, och har vanligen två eller tre stenar.
Rött oxbär karaktäriseras av sina röda frukter och runda blad med kal ovansida och hårig undersida. Den kan förväxlas med flera andra arter. Arten svartoxbär (C. niger) skiljs genom blad med hårig ovansida och svarta frukter, och arterna alvaroxbär (C. canescens) och skånskt oxbär (C. kullensis) skiljs genom mörkare röda frukter, blad med nedsänkta nerver och vågig bladkant.

Utbredning. Rött oxbär är ganska sällsynt och förekommer från Skåne till Jämtland, men med stora luckor. Den växer på kalkrik mark, i sydbranter, på kalkberg, hällmarker och alvar. Första fynduppgift publicerades 1720 (Nordstedt 1920).

Övrigt. Under senare år har det vetenskapliga namnet C. scandinavicus använts i flera svenska floror, medan det äldre namnet C. integerrimus var förbehållet en mellaneuropeisk art vilken på svenska heter tyskt oxbär, och som ibland kan förekomma förvildad i Sverige. Tyskt oxbär skiljs från rött oxbär bland annat genom att bladen är håriga på ovansidan även som nyutslagna, att de har vågiga bladkanter, samt mörkare röda frukter. Nyligen har dock den Internationella Botaniska Nomenklaturkommittén beslutat att Linnés artepitet integerrimus trots allt skall gälla för den inhemska svenska arten.

Etymologi. Artnamnet integerrimus är en superlativform av latinets integer (hel) och syftar på de helbräddade bladkanterna.

Referenser