Baltisk daggkåpa

Alchemilla baltica Sam. ex Juz.

Vetenskapliga synonym: A. acutidens auct., A. nebulosa Sam.
Svenska synonym: dunkelnervig daggkåpa

Baltisk marikåpe Baltisk Løvefod Tummasuonipoimulehti

Beskrivning. Baltisk daggkåpa är en medelstor, flerårig ört med grov jordstam. Stjälkarna kan bli omkring fyra decimeter höga och är uppstigande till upprätta med tät tilltryckt behåring som når upp till blomställningen. Bladen är ganska tunna, rundade till njurlika med ej överlappande basala bladflikar. Bladens ovansida är ljusgrön till något blågrön och nästan kal, undersidan är hårig åtminstone på nerverna. Bladen har nio till elva flikar med tydliga skåror mellan och varje flik har femton till nitton tänder. Bladskaften har tydlig tilltryckt behåring och vinkeln mellan bladens huvudnerver är mindre än 45 grader. Baltisk daggkåpa blommar i maj-juni, blommorna är små, gulgröna och sitter i glesa greniga gyttringar. Blombägare och blomskaft är kala.
Baltisk daggkåpa känns igen på tilltryckt håriga bladskaft, stjälk med tilltryckt behåring ända upp till blomställningen, bladens skåror och bladnervernas spetsiga vinkel. Den liknar mest arten skårdaggkåpa (A. wichurae), men den senare avviker främst genom rundare blad med genomskinligt nervnät där huvudnerverna bildar en 45 gradig vinkel mot varandra.

Utbredning. Baltisk daggkåpa är sällsynt och är bara känd från några få syd- och mellansvenska landskap. Den växer naturaliserad i ängar, vägkanter och gräsmattor. Arten hör ursprungligen hemma i Baltikum.

Etymologi. Artnamnet baltica betyder 'från Baltikum'.

Familj: Rosaceae
Släkte: Alchemilla

Norden
Norra halvklotet

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

© Naturhistoriska riksmuseet 2000

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/alche/alchbal.html
Senaste uppdatering: 17 augusti 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg