Reseda L.

Resedor

Beskrivning. Två- till fleråriga örter. Stjälk enkel eller grenig, tre till tio decimeter. Blad strödda, hela eller parflikiga. Blommor tvåkönade, i axlika klasar. Kronblad fria, fyra till sex, olikstora, flikiga, vita, gula eller grönaktiga. Ståndare talrika. Fruktämne översittande. Kapsel enrummig, uppsprickande i toppen i tre eller fyra flikar. Frön talrika, släta eller vårtiga, ibland med tydligt bihang.
Kromosomtal: 2n=20 (vitreseda), 2n=28 (färgreseda), 2n=48 (gulreseda).

Etymologi. Släktnamnet Reseda, av latinets resedare (lindra), namnet användes om en läkeväxt redan av Plinius (Odhner 1963).

Släktet har 55 arter. I Sverige förekommer bara tre arter som inhemska, den välkända färgväxten vau eller färgreseda (R. luteola), samt de två arterna gulreseda (R. lutea) och vitreseda (R. alba).
Reseda eller luktreseda (R. odorata) är en ettårig art som ofta odlas och ibland förvildas. Nickreseda (R. phyteuma) är en art som förekommer tillfälligt.

Familj: Resedaceae

Arter:
färgreseda (R. luteola)
gulreseda (R. lutea)
vitreseda (R. alba)


Bestämningsnyckel


I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/reseda/resed/welcome.html
Senaste uppdatering: 13 oktober 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg