Ranunculus L.Smörblommor | |
|
Beskrivning. Fler- eller ibland ettåriga, kala eller håriga
örter, ibland vattenlevande. Stjälkar upprätta eller nedliggande,
ibland nedsänkta i vatten. Blad oftast djupt handflikiga eller sammansatta,
ibland finflikigt delade i dill-lika segment, sällan hela. Stipler saknas ibland.
Blommor vanligen stora.
Hylle i två kransar, med tre till fem yttre hylleblad och vanligen fem inre hylleblad,
sällan utan eller med tre, eller sju till tolv inre hylleblad. Yttre hylleblad foderbladslika.
Inre hylleblad kronbladslika, gula eller vita, vid basen vanligen med litet nektariefjäll.
Ståndare gula, vanligen talrika. Pistiller fria, talrika.
Frukt en nöt. Övrigt. Bland smörblommorna utgör de
så kallade majsmörblommorna en grupp småarter med könlös
fortplantning (apomiktiska småarter). Dessa uppvisar en stor
formvariation och betraktas oftast kollektivt som hörande till ett par
huvudarter, majsmörblomma (R. auricomus),
mellansmörblomma (R. fallax) och
lundsmörblomma
(R. cassubicus). Komplexet är mycket svårbemästrat och ännu
ofullständigt utrett. Etymologi. Släktnamnet Ranunculus kommer av latinets rana (groda) och skulle kunna syfta på att många arter lever i eller nära vatten. Namnet användes redan av Plinius (70 e. Kr.). Släktet har omkring 250 arter. I Sverige förekommer ett trettiotal arter
om man undantar de talrika småarterna av majsmörblommor. Till de mest kända arterna
hör smörblomma (R. acris),
revsmörblomma (R. repens),
tiggarranunkel (R. sceleratus),
snölegornas karaktärsväxt
isranunkel (R. glacialis)
och den vårblommande arten
svalört (R. ficaria). |
Familj: Ranunculaceae
Arter: |
© Naturhistoriska riksmuseet 1997
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ranuncula/ranun/welcome.html
Senaste uppdatering: 9 december 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg