Sköldmöja

Ranunculus peltatus Schrank

Vetenskapliga synonym: Batrachium aquatile (L.) Dumort. var. peltatum (Schrank) Dumort., B. peltatum (Schrank) Petrovsky (ssp. peltatus), Batrachium baudotii (Godr.) F. W. Schultz, Ranunculus baudotii Godr., R. fluitans auct., R. obtusiflorus (DC.) Moss (ssp. baudotii)
Svenska synonym: sköldmöja, sköldbladsmöja, sköldranunkel (ssp. peltatus), vitstjälksmöja, kustmöja, vitstjälksranunkel (ssp. baudotii)

Storvassoleie Storblomstret Vandranunkel (ssp. peltatus), Strand-Vandranunkel (ssp. baudotii) Järvisätkin (ssp. peltatus), Merisätkin (ssp. baudotii) Pond Water-crowfoot (ssp. peltatus), Brackish Water-crowfoot (ssp. baudotii) Salz-Wasser-Hahnenfuß (ssp. baudotii)

Vitstjälksmöja (ssp. <I>baudotii</I>)

Beskrivning. Sköldmöja är en ettårig eller flerårig vattenlevande ört. Stjälken är grön eller benvit och blir upp till två meter lång. Bladen är av två slag, dels finflikiga undervattensblad med allsidigt riktade hårfina flikar, dels flytblad med tre till fem flikar och vid inskärning vid basen. Sköldmöja blommar från maj till september, blommorna sitter på långa skaft som vanligen är längre än stödbladet, de har vita överlappande kronblad som har månformat eller rundat nektarfjäll vid basen. Fruktfästet är hårigt eller kalt. Frukterna är kala med smal vingkant eller håriga utan vingkant. Arten har två underarter som ofta betraktas som egna arter och som är skilda i såväl utsende som i val av växtplats. Huvudunderarten, sköldmöja (ssp. peltatus), har talrika flytblad, grönaktig stjälk, gleshåriga bladslidor, rundat nektarfjäll, hårigt fruktfäste, samt håriga frukter utan vingkant. Underarten vitstjälksmöja (ssp. baudotii (Godr.) Meikle ex C. D. K. Cook) skiljs genom benvit stjälk oftast utan flytblad, kala bladslidor, månformat nektarfjäll, kalt fruktfäste, samt kala frukter med smal vingkant.
Sköldmöja kan förväxlas med vattenmöja (R. aquatilis) men den senare har kortare blomskaft och flytblad med smal inskärning.

Utbredning. Sköldmöja är ganska vanlig och förekommer från Skåne till Torne Lappmark. Huvudunderarten (ssp. peltatus) förekommer i hela utbredningsområdet och växer i näringsrika sjöar och älvar. Underarten vitstjälksmöja (ssp. baudotii) växer i bräckvatten vid kusten från Skåne till Norrbotten, men är vanligare norrut. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet peltatus kommer av grekiskans pelte (liten sköld) och betyder sköldlik, vilket syftar på flytbladen.

Familj: Ranunculaceae
Släkte: Ranunculus

Norden (ssp. peltatus)
Norra halvklotet (ssp. peltatus)
Norden (ssp. baudotii)
Norra halvklotet (ssp. baudotii)

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1999

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ranuncula/ranun/ranupel.html
Senaste uppdatering: 7 mars 2012
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg