Fjällsmörblomma

Ranunculus nivalis L.

Svenska synonym: fjällranunkel

Snøsoleie Sne-Ranunkel Lumileinikki

Beskrivning. Fjällsmörblomma är en lågväxt, flerårig ört som kan bli drygt en decimeter hög. Stjälken är styvt upprätt, ogrenad och fåbladig. Stjälkbladen är oskaftade och består av tre smala flikar, basalbladen är skaftade och har en njurformad, grunt tredelad bladskiva med hjärtlik bas. Fjällsmörblomma blommar i juli. Blommorna är klargula och har tilltryckta och brunhåriga foderblad. I frukt kan man se att blombotten mellan frukterna är kal. Frukterna är platta med lång näbb.
Fjällsmörblomma är mycket lik den sällsynta arten polarsmörblomma (R. sulphureus), men den senare har blad med killik bas, håriga bladskaft, samt blombotten med korta bruna hår.

Utbredning. Fjällsmörblomma är ganska vanlig i fjälltrakterna, från Åsele Lappmark till Torne Lappmark, sällsynt även i Jämtland. Arten växer på fuktiga ställen med gles vegetation, till exempel vid snölegor. Första fynduppgift är från Lappland och publicerades av Linné i Flora Lapponica år 1737 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet nivalis kommer av latinets nivis (snö) och betyder 'växer vid snö'. Det andra svenska namnet, fjällranunkel, har ibland också använts på liten smörblomma (R. acris ssp. pumilus) som är en underart av smörblomma (R. acris).

Referenser

"Är en fullständig alpväxt, som är ytterst allmän på våra fjäll vid bäckar, som leda sitt ursprung från den ofvanför liggande snön."

Ur Flora Lapponica av Carl von Linné (1737), i svensk översättning av T. M. Fries (1905)