Mosippa

Pulsatilla vernalis (L.) Mill.

Vetenskapliga synonym: Anemone vernalis L.
Svenska synonym: gökskälla, tjälatuppa

Mogop Vår-Kobjælde Kangasvuokko Frühlings-Küchenschelle

Mosippa Beskrivning. Mosippa är en flerårig, mjukt hårig ört som kan bli drygt en decimeter hög. De nedre bladen, rosettbladen, är övervintrande, något läderartade och mindre flikiga än hos övriga arter i släktet. Mosippa Mosippa blommar i april-maj. Blomman är stor och sitter ensam i toppen av stjälken, den är vit på insidan och rödlila och hårig på utsidan. Blomstjälken är först upprätt, sedan hängande för att i frukt åter sträcka sig. Frukterna är håriga liksom det kvarsittande stiftet.
Mosippor De andra tre arterna i släktet, backsippa (P. vulgaris), fältsippa (P. pratensis) och nipsippa (P. patens), har violetta blommor. Mosippa kan korsa sig med såväl backsippa som fältsippa.

Utbredning. Mosippa är sällsynt och förekommer sparsamt upp till Jämtland. Den växer Mosippa på sandiga marker, särskilt i öppen hedtallskog och på ljunghedar. Första fynduppgift publicerades av Rudbeck år 1666 (Nordstedt 1920).

Rosettblad av mosippa

Övrigt. Mosippa är Härjedalens landskapsblomma.

Etymologi. Artnamnet vernalis kommer av latinets ver (vår) och syftar på blomningstiden. Det äldre svenska namnet gökskälla har också använts på backsippa (P. vulgaris).

Familj: Ranunculaceae
Släkte: Pulsatilla

Norden
Norra halvklotet
Fridlyst
Landskapsblomma
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"När Phoebus skön Flora besöker
vid gökrop från sunnan och väst
från tusen små altar det röker
till lundarnas kärleksfest.

I backen står gökskällan luden
och rör som till högtid sin kläpp,
och brudgummen bidar och bruden
med honung på längtande läpp."

Ur Blommornas kärlek av Erik Axel Karlfeldt (Flora och Bellona, 1918)

© Naturhistoriska riksmuseet 1996

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ranuncula/pulsa/pulsver.html
Senaste uppdatering: 31 oktober 2004
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg