|
Beskrivning. Mosippa är en flerårig, mjukt hårig ört
som kan bli drygt en decimeter hög. De nedre bladen, rosettbladen,
är övervintrande, något läderartade och
mindre flikiga än hos övriga arter i släktet.
Mosippa blommar i april-maj. Blomman är stor och sitter ensam i toppen av stjälken,
den är vit på insidan och rödlila och hårig på utsidan.
Blomstjälken är först upprätt, sedan hängande
för att i frukt åter sträcka sig. Frukterna är
håriga liksom det kvarsittande stiftet.
De andra tre arterna i släktet,
backsippa (P. vulgaris),
fältsippa (P. pratensis) och
nipsippa (P. patens), har violetta blommor.
Mosippa kan korsa sig med såväl backsippa som fältsippa.
Utbredning. Mosippa är sällsynt och
förekommer sparsamt upp till Jämtland. Den växer
på sandiga marker, särskilt i öppen
hedtallskog och på
ljunghedar.
Första fynduppgift publicerades av Rudbeck
år 1666 (Nordstedt 1920).
Övrigt. Mosippa är Härjedalens
landskapsblomma.
Etymologi. Artnamnet vernalis kommer av
latinets ver (vår) och syftar på blomningstiden.
Det äldre svenska namnet gökskälla har också
använts på backsippa (P. vulgaris).
|
Familj: Ranunculaceae
Släkte: Pulsatilla
Norden
Norra halvklotet
Fridlyst
Landskapsblomma
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"När Phoebus skön Flora besöker
vid gökrop från sunnan och väst
från tusen små altar det röker
till lundarnas kärleksfest.
I backen står gökskällan luden
och rör som till högtid sin kläpp,
och brudgummen bidar och bruden
med honung på längtande läpp."
Ur Blommornas kärlek av Erik Axel Karlfeldt (Flora och Bellona, 1918)
|