Råttsvans

Myosurus minimus L.

Svenska synonym: mustippa

Muserumpe Musehale Hiirenhäntä Mousetail Mäuseschwänzchen

Beskrivning. Råttsvans är en liten och späd, gulgrön, ettårig ört. Den är kal och har upprätta stjälkar som kan bli upp till en decimeter höga, men är oftast mycket lägre. Bladen är trådsmala och sitter samlade i en basal rosett. Råttsvans blommar under våren eller försommaren. Den ensamma, lilla blomman sitter i toppen på stjälken. Blomman har vanligen fem yttre foderbladslika hylleblad och fem till sju inre, gulgröna, oansenliga hylleblad, samt oftast fem ståndare. Frukterna är små, plattade, bruna nötter som sitter fast på det i frukt kraftigt förlängda blomfästet, vilket bildar den för arten typiska 'råttsvansen'.
Råttsvans ser mycket speciell ut, men kan vid vätar på Ölands alvar lätt förväxlas med dvärgkämpar (Plantago tenuiflora), men denna har ett ax med små lockkapslar och inte en förlängd blomaxel med små nötter.

Utbredning. Råttsvans är ganska vanlig i södra och mellersta Sverige men kan på grund av sin storlek vara svår att få syn på. Den växer på naken jord, vanligen på fuktig mark. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet minimus betyder minst eller mycket liten. Det svenska namnet råttsvans syftar, liksom det vetenskapliga namnet på släktet råttsvansar, Myosurus, på fruktställningens likhet med en råttsvans eller mussvans.

Referenser

"Denna egendomligt bildade lilla ört hörer till de egentliga vårväxterna, hvilka mogna tidigt och redan samma år utbilda nya plantor. Det händer icke sällan att örtståndet nästan borttorkar innan mognaden; fröen hemta då från de länge gröna fruktskalen och det länge saftiga fruktfästet näring till sin utbildning. Också utgöra frukternas ("fröens") råttsvanslika samlingar det betydligaste och mest i ögonen fallande hos hela växten, hvadan DODONÆUS (1616) kallade densamma Cauda murina och BAUHIN (1650) Myosurus."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)