Delphinium L.

Storriddarsporrar

Beskrivning. Fleråriga, kala, oftast högväxta örter. Stjälk upprätt, drygt meterhög. Blad skaftade, djupt handflikiga, bladflikar inskurna, vasstandade. Stipler saknas. Blommor stora, i mångblommiga klasar i stjälktoppen, med ett symmetriplan (zygomorfa). Krona blå, femtalig, med sporre. Nektarblad fyra, fria. Ståndare talrika. Fruktämnen tre till fem. Frukt av tre till fem baljkapslar.
Kromosomtal: 2n=32.

Övrigt. Till släktet Delphinium fördes tidigare även arten riddarsporre (Consolida regalis), men denna förs nu till släktet riddarsporrar (Consolida) som har två sammanväxta nektarblad och endast en baljkapsel per blomma.

Etymologi. Släktnamnet Delphinium kommer av grekiskans delphinion (delfin) och syftar på blomknopparnas form.

Släktet har drygt 300 arter. Tre arter har påträffats förvildade i Sverige, men bara arten stor riddarsporre (D. elatum) är bofast. De två arterna fransk riddarsporre (D. verdunensis) och kinesisk riddarsporre (D. grandiflorum) har påträffats tillfälligt förvildade. Storriddarsporrar förekommer allmänt i odling som rabattväxter. Till de oftast saluförda arterna hör förutom de tre nämnda också eldriddarsporre (D. nudicaule). Av stor riddarsporre (D. elatum) finns talrika namnsorter som ofta är av hybridursprung och kallas trädgårdsriddarsporrar. Hybriden mellan kinesisk riddarsporre (D. grandiflorum) och stor riddarsporre (D. elatum) kallas praktriddarsporre (D. x belladonna) och även av denna hybrid finns många namnsorter.

Familj: Ranunculaceae

Art:
stor riddarsporre (D. elatum)


I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

© Naturhistoriska riksmuseet 1999

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ranuncula/delph/welcome.html
Senaste uppdatering: 8 december 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg