Anemone L.

Sippor

Beskrivning. Fleråriga, kala eller håriga örter med krypande jordstam. Rosettblad långskaftade, övervintrande eller ibland utvecklade först efter blomningen. Stjälkblad (svepeblad) tre, kransställda, djupt flikiga, fjärmade från blomman, skaftade eller oskaftade. Stipler saknas. Blomma ensam eller ibland två på varje stjälk, vanligen två till tre centimeter bred, ibland upp till fem centimeter. Hylle kronbladslikt, med fem till sju, vita eller gula hylleblad. Ståndare talrika. Frukt en nöt med kort stift, nöt mer eller mindre hårig, ibland helt vitullig.
Kromosomtal: 2n=16 (tovsippa), 2n=28-46 (vitsippa), 2n=32 (gulsippa).

Övrigt. Alla våra 'sippor', utom fjällsippa (Dryas octopetala) som tillhör familjen rosväxter (Rosaceae), fördes tidigare till ett släkte, Anemone. Numera anser man ibland att de skall fördelas på tre olika släkten, nämligen sippor (Anemone), blåsippor (Hepatica) och backsippor (Pulsatilla).

Etymologi. Släktnamnet Anemone kommer av grekiskans anemos (vind) vilket kan syfta på att hyllebladen lätt faller av.

Släktet har 120 arter varav tre, gulsippa (A. ranunculoides), tovsippa (A. sylvestris) och vitsippa (A. nemorosa), förekommer i Sverige. Förutom våra tre vildväxande arter odlas flera andra som trädgårdsväxter, till exempel knölsippa (A. apennina), balkansippa (A. blanda), bukettanemon (A. coronaria), samt höstanemon (A. hupehensis), och en del av dessa kan ibland förvildas.

Arter:
gulsippa (A. ranunculoides)
tovsippa (A. sylvestris)
vitsippa (A. nemorosa)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning