TovsippaAnemone sylvestris L.
Svenska synonym: vildanemon
| |
|
Beskrivning. Tovsippa är en flerårig ört som kan
bli upp till fyra decimeter hög. Hela plantan är tätt hårig och
stjälken har tre skaftade handflikiga stjälkblad och en ensam toppställd blomma.
Vid basen av stjälken sitter tre till sex övervintrande
rosettblad som också de är handflikiga med tre till fem flikar.
Tovsippa blommar i maj-juni med stora blommor som är fyra
till fem centimeter breda och har fem vita hylleblad.
Blomfästet är elliptiskt och brukar bli
helt inklätt i vit ull när frukterna (nötterna) mognar.
Varje nöt är ullhårig, vilket gör att de lätt
kan spridas med vinden. Utbredning. Tovsippan finns bara på Öland och Gotland, men den är vanlig i odling och finns förvildad även på andra platser. Arten växer ofta på torra och steniga ställen, i skogar och backar på kalkrik jord, ofta i stora bestånd. Första fynduppgift är från Husvalla på Öland och publicerades av Linné i Kongliga Swenska Wetenskapsacademiens Handlingar 1741 (Nordstedt 1920). Arten upptäcktes av Linné den 11 juni år 1741 under hans öländska och gotländska resa. Användning. Tovsippa odlas ofta som rabattväxt, speciellt namnsorten 'Elise Fellman' som har dubbla blommor. Etymologi. Artnamnet sylvestris kommer av latinets sylva (skog). Tovsippa anges som svenskt namn på arten redan av Linné, namnet syftar troligen på de tovigt ullhåriga nötterna. |
Familj: Ranunculaceae Släkte: Anemone
"Anemone seminibus hirsutis, som aldrig tillförna
i Sverige blivit sedd, funno vi växa emellan stenarna jämte
åkren vid Husvalla, strax förrän vi kommo fram till
själva gården, och det i myckenhet. Denna angenäma och
stora blomma borde allmänt planteras i trädgårdarna,
helst emedan hon långa tiden skjuter fram sina blommor."
Ur Carl Linnæi öländska och gotländska resa
år 1741 av Carl von Linné (1745)
|
© Naturhistoriska riksmuseet 1996
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ranuncula/anemo/anemsyl.html
Senaste uppdatering: 8 december 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg