Gulsippa

Anemone ranunculoides L.

Vetenskapliga synonym: Anemonoides ranunculoides (L.) Holub

Gulsymre Gul Anemone Keltavuokko Yellow Anemone Gelbes Windröschen

Gulsippa Beskrivning. Gulsippa har liksom vitsippa (A. nemorosa) krypande jordstam och bildar ofta stora bestånd. De båda arterna är ganska lika, de blommar nästan samtidigt och är då lätta att skilja åt på blomfärgen, men det finns också andra skillnader. Stjälkbladen (svepebladen) är nästan oskaftade hos gulsippa, men hos vitsippa skaftade. Gulsippa blommar under våren och försommaren. Blommorna är mattgula, sitter oftast två och två och är något mindre än vitsippans vita, oftast ensamma blomma. De gula kronbladslika hyllebladen är nästan alltid fem, medan de hos vitsippa kan variera i antal mellan sex och nio. Frukten är en liten gleshårig, nästan cirkelrund nöt medan vitsippans nöt är elliptisk.
Gulsippa Gulsippa och vitsippa kan korsa sig om de växer tillsammans, hybriden kallas svavelsippa och har blekt gula, svavelgula, blommor. Gulsippa har en ytlig likhet med gulblommiga smörblommor (Ranunculus), men dessa har blankt glänsande kronblad som har ett litet nektariefjäll vid basen.

Gulsippa Utbredning. Gulsippa finns spridd norrut ända upp till Jämtland, men saknas i en del landskap, den är vanlig bara i Skåne och på Gotland. Den växer i lundar och lövängar. Första fynduppgift är från Skåne och publicerades av Linné 1737 (Nordstedt 1920).

Utblommad gulsippa Användning. Gulsippa odlas ibland som trädgårdsväxt, ibland saluförs också en sort med halvfyllda blommor ('Semiplena').

Etymologi. Artnamnet ranunculoides betyder 'lik Ranunculus', namnet syftar på blommans likhet med smörblommor (Ranunculus).

Familj: Ranunculaceae
Släkte: Anemone

Norden
Norra halvklotet
Fridlyst
Giftig
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1996

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ranuncula/anemo/anemran.html
Senaste uppdatering: 20 oktober 2005
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg