Vitsippa

Anemone nemorosa L.

Vetenskapliga synonym: Anemonoides nemorosa (L.) Holub
Svenska synonym: fagningsblomma

Hvitveis, Kvitsymre Hvid Anemone Valkovuokko Wood Anemone Busch-Windröschen

Vitsippa

Beskrivning. Vitsippa är en flerårig ört som har en lång krypande jordstam, vilket gör att den breder ut sig och bildar stora bestånd där den trivs. De tre stjälkbladen (svepebladen) är skaftade och flikiga och den vita blomman sitter oftast ensam i stjälkens topp. Blommorna är bara öppna på dagen, på kvällen sluter de sig och böjer sig ner mot marken. Hyllebladen kan vara mellan sex och nio stycken. När blomningen går mot sitt slut brukar blomman bli lätt rödfärgad och även nyutslagna vitsippor kan ibland skifta i rött. Efter blomningen utvecklas ett ensamt, långskaftat, trefingrat blad från jordstammen. Frukten är en gleshårig, elliptisk nöt. Vitsippa Vitsippa blommar i april-maj och frukterna är mogna redan i början av juli, efter fruktsättningen vissnar hela örten bort. Arten är mångformig och såväl hyllebladens antal som blomfärgen kan variera. Vanligen är blomman vit, ibland även mer eller mindre rödfärgad, sällsynt förekommer också blåblommiga exemplar.
Vitsippa kan förväxlas med gulsippa (A. ranunculoides) om de inte blommar, men den senare har oskaftade stjälkblad och två blomstänglar från samma stjälk. Gulsippa och vitsippa kan också korsa sig om arterna växer tillsammans, hybriden kallas svavelsippa och har blekt gula blommor.

Frukter av vitsippa

Utbredning. Vitsippa finns i nästan hela landet, den är ovanlig i fjälltrakterna och saknas helt allra längst i norr. Den växer i skogs- och hagmarker, gärna i lundar. Första fynduppgift publicerades i Rudbecks Catalogus plantarum från 1658, men arten är känd sedan medeltiden (Nordstedt 1920).

Vitsippa

Användning. Vitsippa odlas ofta och det finns många olika former och namnsorter med blommor i rosa, rött eller blått, med fyllda blommor etc. Den stora formrikedomen har också gjort den till ett samlarobjekt. Förr upptogs den i farmakopén som Herba Ranunculi albi.

Blad av vitsippa

Etymologi. Artnamnet nemorosa kommer av grekiskans nemos (lund) och syftar på att arten växer i lundar. Vitsippa har givit namn åt vitsippsranunkel (Ranunculus platanifolius), som är en högväxt vitblommig art ur släktet smörblommor (Ranunculus).

Familj: Ranunculaceae
Släkte: Anemone

Norden
Norra halvklotet
Blomningstid
Giftig
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Att följa vitsippans väg genom den första gurkgröna och strax därpå trägula nedåtböjda knoppens olika stadier och till dess blomman först slår ut: liten och melongröngul under de första timmarna, men sedan svällande och fyllande sig, med stridiga nyanser av strålguld mot vitt, det är vackert och värt sin tid.
Från detaljen kan man sedan, plötsligare än man vet, se ut över en äng av fullblommig vit skönhet, som breder sig vida omkring med vita vikar mellan stammarna. Svalka, vithet och renhet. Den friskt vårgiftiga stjälklukten, den känner vi igen; och blåsten som buktar och bankar i sippmattan."

Ur Intåget av Harry Martinson (Midsommardalen, 1938)

© Naturhistoriska riksmuseet 1996

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ranuncula/anemo/anemnem.html
Senaste uppdatering: 8 oktober 2007
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg