Nordisk stormhatt

Aconitum lycoctonum L.

Vetenskapliga synonym: A. excelsum Rchb., A. septentrionale Koelle (ssp. lycoctonum), A. lamarckii Rchb. (ssp. neapolitanum), A. vulparia Rchb. (ssp. vulparia)
Svenska synonym: stormhatt; alpstormhatt (ssp. vulparia), sydstormhatt (ssp. neapolitanum)

Tyrihjelm Nordisk Stormhat Lehtoukonhattu Wolf's-bane (ssp. vulparia) Gelber Eisenhut (ssp. vulparia)

Beskrivning. Nordisk stormhatt är en flerårig, högväxt ört som kan bli upp till två meter hög. Stjälkarna är upprätta, ogrenade och klädda med körtelhår. Bladen sitter strödda och är håriga och handflikiga med fem till sju breda flikar. Nordisk stormhatt blommar i juli-augusti med vanligen smutsigt violetta, sällan vita eller gulvita, blommor som sitter samlade i toppställda klasar. Blommorna har en mycket speciell byggnad med fem yttre hylleblad där ett av hyllebladen är utbildat som en långsträckt hjälm som är omkring tre gånger så hög som bred. Nektarbladen är vridna. Frukten består vanligen av tre mångfröiga baljkapslar. Arten delas upp i flera underarter, huvudunderarten nordisk stormhatt (ssp. lycoctonum) växer vild i Sverige medan de två underarterna alpstormhatt (ssp. vulparia) och sydstormhatt (ssp. neapolitanum) som är gulblommiga och hör hemma i Syd- och Centraleuropa, är tillfälliga. Nordisk stormhatt är, liksom övriga stormhattar (Aconitum), mycket giftig.
Arten äkta stormhatt (A. napellus) och även hybriden trädgårdsstormhatt (A. x stoerkianum) har nästan kala, mer finflikiga blad och blommor vars hjälmar inte är så långt utdragna.

Utbredning. Nordisk stormhatt är ganska vanlig i fjälltrakterna men förekommer också sällsynt nedom fjällen. Den växer vanligen på fuktig näringsrik mark, i högörtsängar och ängsbjörkskogar, ofta tillsammans med andra högväxta örter som torta (Cicerbita alpina), smörboll (Trollius europaeus) och midsommarblomster (Geranium sylvaticum). Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Användning. Dekokt av roten användes förr mot ohyra.

Etymologi. Artnamnet lycoctonum kommer av grekiskans lykos (varg) och ktonos (mord) och betyder varggift (Corneliuson 1997).

Referenser

"Roten pulweriserad eller Decokt deraf dödar wargar, flugor och ohyra, som fins på wäggar och hos alla slags kreatur..."

Ur Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom av Carl Fredrik Hoffberg (1792)