Fjällviva

Primula scandinavica Bruun

Vetenskapliga synonym: P. farinosa L. ssp. scotica auct., P. scotica auct., P. scotica Hook. var. scandinavica (Bruun) Hyl.

Fjellnøkleblom Fjeld-Kodriver

Beskrivning. Fjällviva är en späd, lågväxt, flerårig ört med violetta blommor. Bladen sitter samlade i en basal rosett och de är smalt lansettlika, trubbiga och vitmjöliga på undersidan. Fjällviva blommar i juni-juli med ganska små blommor som sitter i fåblommiga flockar, vanligen med bara två till åtta blommor i varje flock. Fodret är vitmjöligt och flikat till hälften. Blomkronan är violett med gul mynning och kronflikarna är bredare mot spetsen. Kronans bräm är ungefär så brett som kronpipen är lång. Alla blommor hos fjällviva har lika långa stift (homostyla) medan blommorna hos de flesta andra arterna i släktet har oliklånga stift (heterostyli).
Fjällviva är mycket lik en späd, fåblommig majviva (P. farinosa). Den senare har dock ett bredare kronbräm som är ungefär dubbelt så brett som kronpipen och heterostyla blommor, det vill säga med långt respektive kort stift. Arten smalviva (P. stricta) kan också förväxlas med fjällviva, men skiljs genom sina blad som vanligen inte är vitmjöliga på undersidan och sina mindre blommor med smalare, ofta nästan jämnbreda kronflikar, samt grundare kluvet foder.

Utbredning. Fjällviva förekommer sällsynt från Dalarna till Torne Lappmark. Den växer på fuktig kalkrik mark i fjälltrakterna och växer i dryashedar, på klipphyllor och i fuktängar. Första fynduppgift publicerades av Elias Fries i Novitiarum Florae Suecicae Mantissa III under början av 1840-talet (Nyman 1867).

Etymologi. Artnamnet scandinavica betyder skandinavisk. Det svenska namnet fjällviva har förr också använts som namn på smalviva (P. stricta).

Referenser