Majviva

Primula farinosa L.

Svenska synonym: blåviva

Melet Kodriver Jauhoesikko Bird's-eye Primrose Mehlprimel

Majviva

Beskrivning. Majviva är en flerårig ört med basal bladrosett och violetta blommor som sitter i toppställda flockar. Den har smalt tunglika blad som är vitmjöliga på undersidan, och även stjälken är vitmjölig. På alvarmarker kan stjälken ibland vara mycket kort. Majviva blommor i maj-juni med röd- till blekvioletta blommor som är heterostyla, det vill säga att blommorna har korta eller långa stift. Kronan har ett brett bräm med gul mynning, kronpipen är bara hälften så lång som brämets diameter.
Majviva, närbild Majviva kan förväxlas med den nordliga arten fjällviva (P. scandinavica), men den senare har homostyla blommor, det vill säga att alla blommors stift är lika långa. Fjällviva har vanligen färre blommor, samt en kronpip som är lika lång som kronbrämet är brett. De två andra violettblommiga vivorna, smalviva (P. stricta) och strandviva (P. nutans), har blad som inte är vitmjöliga.

Majviva

Utbredning. Majviva är den enda av de violettblommiga vivorna (Primula) som förekommer i Sydsverige. Den växer på kalkrika fuktängar och stränder. Arten är bara vanlig på Öland och Gotland, men finns sparsamt upp till Jämtland. Genom att arten missgynnas om betet upphör på dess växtplatser har den minskat kraftigt i antal. Utblommad majviva Första fynduppgift publicerades 1658 i Rudbecks Catalogus plantarum (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet farinosa kommer av latinets farina (mjöl) och syftar på bladens vitmjöliga undersidor.

Familj: Primulaceae
Släkte: Primula

Norden
Norra halvklotet
Fridlyst
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"När svalan börjar visa sig, skyndar Blåvivan att måla tufvorna på kärrängen, en syn som vore dubbelt förnöjande, om ej den lysande mängden vittnade om ställets ofruktbarhet såsom magert och vattensjukt."

Swartz enligt C. F. Nyman i Utkast till svenska växternas naturhistoria I (1867)

© Naturhistoriska riksmuseet 1996

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/primula/primu/primfar.html
Senaste uppdatering: 7 november 2004
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg