Rödmire

Anagallis arvensis L.

Vetenskapliga synonym: A. phoenicea Scop.
Svenska synonym: rödarv

Nonsblom Rød Arve Puna-alpi Scarlet pimpernel Acker-Gauchheil

Beskrivning. Rödmire är en vanligen nedliggande, kal, ettårig ört med oftast röda blommor. Stjälken är något kantig och har motsatta blad som är äggrunda i formen. Blommorna är femtaliga och sitter ensamma på långa skaft, som är längre än stödbladet, från bladvecken. Kronan är flikad nästan till basen, den är vanligen röd men kan också vara blå. Kronbladens spetsar har talrika fina körtelhår i kanten och ståndarna har ludna strängar. Blommorna är bara öppna på dagen, vid vackert väder. Frukten är en klotrund lockkapsel.
Växtsättet och de motsatta bladen gör att rödmire mest liknar våtarv (Stellaria media), rödmire avviker dock genom sina klarröda blommor och lockkapselfrukter. Blåblommiga exemplar av rödmire förväxlas lätt med blåmire (A. foemina), den senare har dock blomskaft som är kortare än stödbladet och fransiga kronbladsspetsar med få eller inga körtelhår. Körtelhåren har också olika utseende hos de båda arterna, hos rödmire är de trecelliga med en mörk, klotrund översta cell som är bredare än de övriga, medan blåmire har fyrcelliga hår med jämnbreda celler.

Utbredning. Rödmire växer på torra näringsrika jordar i kusttrakter. Den påträffas i åkrar och på annan kulturmark, på stränder och även på Ölands och Gotlands alvar. Första fynduppgift är från Skåne 1737, men arten omnämns som svensk redan på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet arvensis kommer av latinets arvum (åker) och betyder 'växer i åkrar'. Arten kallades länge för rödarv på grund av dess likhet med våtarv (Stellaria media), men numera används det gotländska namnet rödmire. Det äldre namnet rödarv kan lätt förväxlas med rödnarv (Spergularia rubra) som, liksom våtarv, hör till familjen nejlikväxter (Caryophyllaceae).
Att blommorna bara är öppna mitt på dagen och vid fint väder har på andra språk givit upphov till folkliga namn som 'Grine til Middag' (Danmark) och de engelska 'Poor Man's Weather-glass' eller 'Shepherd's Weather-glass'.

Referenser

"Då vädret är vackert öppna sig blommorna kl. 8 f.m. och sluta sig strax på e.m., men under våt och kylig väderlek slutas de förr eller förbli slutna tills vädret blir bättre.
Rödarven har fordom varit använd i åtskilliga sjukdomar (såsom mjelt- och ögonsjuka, vattuskräck), men dess verksamhet är säkerligen ringa. Enligt PLINIUS betraktades den icke sällan såsom en 'herba magica', hvilken skulle kunna utgöra skyddsmedel mot allehanda ont."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)