Stor ängssyra

Rumex thyrsiflorus Fingerh.

Vetenskapliga synonym: Acetosa thyrsiflora (Fingerh.) A. Löve, Rumex acetosa L. ssp. thyrsiflorus (Fingerh.) Hayek, R. auriculatus (Wallr.) Murb., R. thyrsoides auct.

Storsyre Dusk-Syre Tulisuolaheinä Straußblütiger Sauerampfer

Stor ängssyra Beskrivning. Stor ängssyra är en ganska storväxt, kal, flerårig ört med skilda han- och honplantor. Stjälkarna är talrika och kan bli över en meter höga. Bladen är lansettlika med pillik bladbas och vågiga kanter och är oftast mer än fyra gånger så långa som breda, de basala bladen bildar vanligen en tuvlik rosett. Stipelslidorna är uppfransade i kanten. Stor ängssyra blommar i juli-augusti, blommorna är små och rödaktiga och sitter i ganska täta och upprepat greniga blomställningar. Hyllebladen hos honblommorna är rundat hjärtlika, vid basen med en liten knöl, de yttre hyllebladen är tunna och tryckta mot blomskaftet.
Stor ängssyra Stor ängssyra liknar mest en grovt byggd ängssyra (R. acetosa), men den senare är inte tuvbildande, har kortare och bredare blad samt en mycket glesare blomställning där grenarna inte är rikt och upprepat greniga.

Stjälkblad

Utbredning. Stor ängssyra är allmän i sydligaste Sverige, från Skåne till Gotland, men förekommer sällsynt eller tillfälligt upp till Hälsingland. Arten växer på torr sandig mark, i vägkanter, torrbackar och på kulturmark. Första fynduppgift publicerades 1845 (Nordstedt 1920).

Stor ängssyra

Etymologi. Artnamnet thyrsiflorus kommer av latinets thyrsus (blomspira, blomsmyckad stav) och flos (blomma). Namnet betyder 'med blommor i spiror' och syftar på den yviga blomställningen.

Familj: Polygonaceae
Släkte: Rumex

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1999

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/polygona/rumex/rumethy.html
Senaste uppdatering: 5 augusti 2003
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg