Tomtskräppa

Rumex obtusifolius L.

Vetenskapliga synonym: R. obtusifolius L. ssp. agrestis (Fr.) Celak., R. obtusifolius L. var. agrestis Fr. (ssp. obtusifolius), R. obtusifolius L. var. sylvestris (Wallr.) Fr., R. obtusifolius L. var. microcarpus Dierb. (ssp. sylvestris), R. obtusifolius L. var. transiens Simonk. (ssp. transiens)
Svenska synonym: tomtsyra; tandad tomtskräppa (ssp. obtusifolius), slät tomtskräppa (ssp. sylvestris), mellantomtskräppa (ssp. transiens)

Byhøymole Butbladet Skræppe Tylppälehtihierakka Broad-leaved Dock Stumpfblättriger Ampfer

Tomtskräppa

Beskrivning. Tomtskräppa är en flerårig ört med breda skaftade basalblad. Stjälken kan bli upp till en meter hög och har en grenig blomställning. De nedre bladen är stora, långskaftade och har en mörkgrön, utdraget äggrund bladskiva med hjärtlik bas. Både stjälken och bladskaften är ofta rödaktiga. Blomställningen är grenig med blommor i ganska glest sittande kransar. Åtminstone ett av de inre hyllebladen har en stor knöl vid basen. Tre underarter förekommer i Sverige, huvudunderarten tandad tomtskräppa (ssp. obtusifolius) Tomtskräppa har inre hylleblad med långa tänder i kanten och endast ett av hyllebladen har en knöl. Hos underarten slät tomtskräppa (ssp. sylvestris (Wallr.) Celak.) är de inre hyllebladen smala och släta i kanten med varsin stor knöl. Den tredje underarten, mellantomtskräppa (ssp. transiens (Simonk.) Rech. f.), kännetecknas av att hyllebladen har mycket korta tänder, ett av dem har stor knöl medan de två andra har en liten.
Tomtskräppa är karaktäristisk med sina stora, skaftade basalblad, vilka mest påminner om dem hos pepparrot (Armoracia rusticana), den senares blad är dock blanka, livligt gröna och har vit mittnerv. Tomtskräppa Tomtskräppa hybridiserar med ett flertal andra skräppor (Rumex), som krusskräppa (R. crispus), gårdsskräppa (R. longifolius), hästskräppa (R. aquaticus) och vattenskräppa (R. hydrolapathum).

Utbredning. Tomtskräppa är ganska vanlig i södra Sverige. Den växer på något fuktig kulturmark vid gårdar, i vägkanter och på ruderatmark. Första fynduppgift är från Åkerö i Södermanland och publicerades 1761 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet obtusifolius kommer av latinets obtusus (trubbig) och folium (blad), namnet betyder 'med trubbiga blad'.

Familj: Polygonaceae
Släkte: Rumex

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/polygona/rumex/rumeobt.html
Senaste uppdatering: 14 april 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg