Strandskräppa

Rumex maritimus L.

Svenska synonym: strandsyra

Fjørehøymole Strand-Skræppe Keltahierakka Golden Dock Ufer-Ampfer

Strandskräppa

Beskrivning. Strandskräppa är en flerårig, men ofta kortlivad ört med smala blad och täta kransar av gulaktiga blommor. Stjälken är upprätt och kan bli över en halv meter hög, men kan ibland vara bara ett par centimeter. Bladen är smalt lansettlika, upp till två centimeter breda, något krusiga i kanten och sitter strödda ända upp i blomställningen. Arten blommar från juli till september. Blommorna är tvåkönade och sitter samlade i täta kransar i bladvecken i en vanligen grenig blomställning. De inre hyllebladen har en tydlig knöl vid basen, de tillväxer vid fruktmognaden och blir gula och djupflikade med tänder som är längre än hyllebladens bredd, vilket gör blomkransarna ser taggiga ut. Ståndarknapparna är bara omkring en halv millimeter långa och nöten är upp till två millimeter lång.
Strandskräppa påminner mest om den sällsynta arten sumpskräppa (R. palustris), men den senare har glesare blomkransar, bredare blad, hylleblad med kortare tandlika utskott, längre ståndarknappar och större nöt.

Strandskräppa

Utbredning. Strandskräppa växer på sandiga eller dyiga havsstränder från Bohuslän till Uppland, men också i inlandet i diken och på sjöstränder. Den kan även dyka upp på ruderatmark. Arten är konkurrenssvag och gynnas av att växtplatserna hålls öppna genom kreaturstramp eller annan påverkan. Första fynduppgift publicerades i Bromelius Chloris gothica 1694 (Nordstedt 1920). Arten beskrevs formellt av Linné och hans typexemplar finns idag i Naturhistoriska riksmuseets Linnéherbarium och kan ses i artens bildgalleri.

Etymologi. Artnamnet maritimus kommer av latinets mare (hav) och betyder 'växande vid havet'.

Familj: Polygonaceae
Släkte: Rumex

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Blomkransarna bli, isynnerhet de öfre, slutligen så täta och invecklade i hvarandra att de icke kunna redas; der de då ligga sammangyttrade i strandens tångbäddar kan man tycka sig se 'någon hastig likhet med en mängd långbenta hafsinsekter'."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/polygona/rumex/rumemar.html
Senaste uppdatering: 14 april 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg