Hästskräppa

Rumex aquaticus L.

Vetenskapliga synonym: R. hippolapathum Fr.
Svenska synonym: hästsyra

Vasshøymole Dynd-Skræppe Vesihierakka Scottish Dock Wasser-Ampfer

Hästskräppa Beskrivning. Hästskräppa är en flerårig ört som kan bli upp till två meter hög. De nedre bladen är långskaftade och triangulära med en hjärtlik eller tvär bas, de är oftast ungefär dubbelt så långa som breda. Stjälkbladen har alla hjärtlik bladbas. Arten blommar från juli till september. Blomställningen är smal, grenig och bladlös. Blommorna är tvåkönade, de inre hyllebladen växer till i frukt. Vid fruktmognaden blir blommorna långskaftade. De yttre hylleblad är små och avlånga, medan de inre är stora, något längre än breda, äggrunda med rundad eller tvär bas, och släta utan knöl.
Hästskräppa Hästskräppa korsar sig med flera av de andra arterna i släktet, som gårdsskräppa (R. longifolius), krusskräppa (R. crispus) och tomtskräppa (R. obtusifolius). Den vanligaste hybriden är storskräppa som är en korsning med vattenskräppa (R. hydrolapathum).

Hästskräppa, blad

Utbredning. Hästskräppa förekommer i nästan hela landet men den är vanligast i östra delarna av Svealand. Den växer längs stränder i näringsrika sjöar och i diken. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Användning. Roten har använts mot sår och svullnader.

Etymologi. Artnamnet aquaticus kommer av latinets aqua (vatten) och syftar på att arten växer i vatten.

Familj: Polygonaceae
Släkte: Rumex

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Wattusyra w. i träsk och åbräddar. Roten i decokt br. in- och utwärtes mot swåra rötsår: med pulfret gnides skjörbjuggsfullt tandkött..."

Ur Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom av Carl Fredrik Hoffberg (1792)

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/polygona/rumex/rumeaqu.html
Senaste uppdatering: 8 november 2005
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg