Pilört

Persicaria lapathifolia (L.) Gray

Vetenskapliga synonym: Polygonum lapathifolium L., P. persicaria auct.; Persicaria lapathifolia (L.) Gray ssp. brittingeri (Opiz), Polygonum brittingeri Opiz, P. lapathifolium L. ssp. brittingeri (Opiz) Rech. f., P. lapathifolium L. ssp. nodosum (Pers.) Fr., P. lapathifolium L. var. scanicum Hyl., P. nodosum Pers. (ssp. lapathifolia); Polygonum lapathifolium L. ssp. pallidum (With.) Fr., P. lapathifolium L. ssp. incanum (F. W. Schmidt) Schübl. & G. Martens, P. lapathifolium L. ssp. tomentosum (Schrank) Danser, P. pallidum With., P. scabrum Moench, P. tomentosum Schrank (ssp. pallida)
Svenska synonym: rödknäa; strandpilört, knutig pilört, knutpilört (ssp. lapathifolia), vanlig pilört (ssp. pallida var. incana), linpilört (ssp. pallida var. linicola)

Raudt hønsegras (ssp. lapathifolia), Grønt hønsegras (ssp. pallida) Knudet Pileurt (ssp. lapathifolia), Bleg Pileurt (ssp. pallida) Ukontatar Lóblaðka (ssp. pallida) Pale Persicaria Ampfer-Knöterich

Pilört Beskrivning. Pilört är en medelstor, ettårig ört som kan bli upp till sex decimeter hög. Stjälkarna är nedliggande eller upprätta, sparsamt greniga och ibland uppsvällda vid noderna. Bladen är lansettlika med avsmalnande bas och har ofta en mörk fläck på ovansidan, bladundersidan är mer eller mindre tätt klädd med små gula körtlar. Stipelslidorna är nästan kala med mycket korta borsthår i kanten. Pilört blommar nästan hela sommaren och hösten, blommorna är små med grönaktigt, grönvitt eller rödaktigt hylle och sitter samlade i täta skaftade ax i stjälktoppen och från bladvecken. Axskaften är tämligen tjocka och klädda med gula körtlar. Pilört är en mycket variabel art som uppträder i många olika skepnader och man brukar urskilja två underarter. Pilört Huvudunderarten strandpilört (ssp. lapathifolia) karaktäriseras av bladundersidor utan hår, glesare blomax med få körtlar på axskaftet, samt små frukter som är kortare än två och en halv millimeter och har rundad bas. Den andra underarten, vanlig pilört (ssp. pallida (With.) S. Ekman & T. Knutsson), har vanligen hårig bladundersida, täta blomax med talrika körtlar på axskaftet, samt frukter som är minst två och en halv millimeter och har tvär bas. Pilört En varietet (ssp. pallida var. linicola (Sutolov) S. Ekman & T. Knutsson) som förr uppträdde i linåkrar kallas linpilört. En skarp gräns mellan underarterna av pilört är ofta svår att dra.
Pilört är mycket lik åkerpilört (P. maculosa) vilken dock skiljer sig genom kala blad utan körtlar, axskaft utan körtlar, samt stipelslidor med långa borsthår i kanten. Landformer av vattenpilört (P. amphibia) kan också misstas för pilört, men skiljs lättast genom sin tvära eller något urnupna bladbas.

Strandpilört (ssp. lapathifolium) Utbredning. Pilört är mycket vanlig och förekommer i nästan hela landet utom i fjällen. Underarten vanlig pilört (ssp. pallida) växer på näringsrika ställen, oftast som ogräs i åkrar och planteringar, men påträffas också ofta på havsstränder och ruderatmarker. Underarten strandpilört (ssp. lapathifolium) är ovanligare och förekommer mest i Sydsverige, vanligen på stränder men även som ogräs. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Pilört Etymologi. Artnamnet lapathifolia betyder 'med blad som hos en skräppa (Rumex)'. Namnet kommer av lapathon, som var ett grekiskt namn på en skräppa, och folium (blad). Det svenska namnet pilört har förr också använts som namn på arten pilblad (Sagittaria sagittifolia).

Familj: Polygonaceae
Släkte: Persicaria

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Rödknäan är en mycket sällskaplig växt, som icke sällan uppträder så talrikt och växer så yppigt, att den med sina röda, greniga stjelkar bildar liksom små skogar, hvilka ibland kunna bli besvärliga nog att genomtränga. Den utbildas hastigt, men blomningen räcker länge, emedan både blommorna utslå småningom och nya ax utvecklas ur bladvecken under det de gamla blommornas kalkar bibehålla sig och endast bli mörkare; sålunda blir växten, så länge som årstiden tillåter, ständigt blomklädd."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)

© Naturhistoriska riksmuseet 1999

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/polygona/persi/perslap.html
Senaste uppdatering: 11 juli 2008
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg