Bitterpilört

Persicaria hydropiper (L.) Spach

Vetenskapliga synonym: Polygonum hydropiper L.
Svenska synonym: bitterblad, bitterknäa, jungfrutvål, vattenpeppar, vattensåpa

Vasspepar Bidende Pileurt Katkeratatar Water-pepper Wasserpfeffer

Bitterpilört Beskrivning. Bitterpilört är en ettårig ört med skarp smak och oansenliga blommor i smala axlika samlingar. Stjälken är uppstigande till upprätt, rotslående nertill och blir två till tre decimeter hög. Bladen har en stark pepparartad smak och är lansettlika och bredast nedom mitten, de nedre stipelslidorna har korta kanthår medan de övre vanligen är helt kala. Bitterpilört blommar från juli till september med oansenliga blommor som sitter i glesblommiga axlika samlingar. Bitterpilört Blommorna har grönaktiga hylleblad med röda spetsar, hyllebladen och blomskaften är klädda med tättsittande gula körtlar. Frukten är en matt mörkbrun nöt.
Bitterpilört är med sitt glesa blomax mest lik rosenpilört (P. minor) och ävjepilört (P. foliosa), dessa har dock blad med mild smak, samt hylleblad utan körtlar.

Bitterpilört

Utbredning. Bitterpilört är vanlig i södra och mellersta Sverige, men förekommer sällsynt också längre norrut. Den växer på fuktig, näringsrik mark, vid stränder, kärr och i diken. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Bitterpilört

Användning. Enligt Nyman (1868) kan den användas för färgning och färgar gult om den kokas med alun.

Etymologi. Artnamnet hydropiper kommer av grekiskans hydor (vatten) och latinets Piper (peppar) och betyder vattenpeppar, namnet syftar på dess brännande smak.

Familj: Polygonaceae
Släkte: Persicaria

Norden
Norra halvklotet
Färgväxt
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


För sin skarpa, på tungan brännande smak får Bitterknäan stå orörd af kreaturen; också håller den längre än flertalet växter ut med sin blomning. Den är så skarp, att den, krossad och lagd på huden, kan uppdraga blåsor och stundom begagnas i stället för Ältgräs. Också Bitterknäan färgar ylle gult då det kokas med färska örten och alun. Dess med vatten utspädda saft lärer borttaga solbränna och fräknar, hvadan växten ibland kallas Jungfrutwål (och Vattensåpa)."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/polygona/persi/pershyd.html
Senaste uppdatering: 8 november 2005
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg