Bovete

Fagopyrum esculentum Moench

Vetenskapliga synonym: F. sagittatum Gilib., Polygonum fagopyrum L.
Svenska synonym: bokvete, vanligt bovete

Bokkveite Almindelig Boghvede Tattari, Viljatatar Buckwheat Echte Buchweizen

Beskrivning. Bovete är en ettårig ört med brett pillika blad och vita till rödlätta blommor. Stjälken är upprätt, ofta rödaktig, med strödda blad. De pillika bladen är tunna och vanligen längre än breda. Bovete blommar i juni-juli och de väldoftande blommorna sitter i kvastlik ställning i toppen av stjälken och i de övre bladvecken. Blomman har fem kronbladslika, vita eller rödlätta hylleblad som är omkring fyra millimeter långa. Frukten är en blank, svartbrun, slät, trekantig nöt som är mycket längre än hyllebladen.
Bovete liknar sibiriskt bovete (F. tataricum), men den senare har mindre, grönaktiga blommor som sitter i klaselika ställningar, samt skrovliga grå nötter.

Utbredning. Bovete odlas men kan också påträffas tillfälligt på ruderatmarker eller som ogräs i åkrar. Arten hör ursprungligen hemma i östra Asien och infördes till Europa under medeltiden. Första fynduppgift är från Skåne och publicerades av Leche år 1744, arten finns dock omtalad redan under 1600-talet (Nordstedt 1920).

Användning. Av bovetets frukter får man mjöl, som kan användas till bröd och plättar (blinier), eller gryn till gröt och välling. Mjölet innehåller inte gluten och produkter av bovetemjöl kan därför användas av glutenallergiker. Bovete används också som bifoderväxt och till gröngödsling. Arten odlades förr i södra Sverige men försvann nästan helt under många år, den har dock numera börjat odlas igen i liten skala. Bovete är mycket frostkänsligt och kan bara odlas i de sydligaste delarna av landet.

Etymologi. Artnamnet esculentum kommer av latinets esca (mat) och betyder ätbar. Det svenska namnet bovete är en förvanskning av det äldre bokvete, vilket i sin tur är en direkt översättning av det vetenskapliga namnet på släktet boveten, Fagopyrum. Namnet syftar på att nötterna ser ut som bokens (Fagus sylvatica) frukter och smakar som vete (Triticum aestivum).

Referenser

"...Men hufwudsakeligen sås Bohwete i Skåne för at deraf mala gryn, som gifwa en likaså lätt som sund föda, i synnerhet för dem som hålla på at wederfås efter sjukdommar, och endast tåla lätt föda, fast Skånska Slättboen, som will hafwa swårsmält mat, som länge kännes, icke älskar Bohwetet...
...Sällan maler man Bohwetet til mjöl, men det mjöl, som fås wid grynmalningen, är ganska tjenligt til Brödbak, Pannkakor, Mjölwälling...
...Bohweteblomman gifwer en rik föda för Bi; men Honingen blir icke synnerligen god."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)