Plantago L.

Kämpar

Beskrivning. Ett- till fleråriga örter. Blad i rosett vid basen, eller sällan motsatta på upprätta stjälkar, äggrunda till linjära, nerver ofta tydligt parallella. Blommor en- eller tvåkönade, i mångblommiga ax på långa skaft eller sällan ensamma, vindpollinerade. Krona sambladig, pappersartad, med fyra flikar. Ståndare fyra, ståndarsträngar långa. Stift ett. Fruktämne översittande. Frukt en ofta fåfröig enrummig lockkapsel eller en enfröig nöt.
Kromosomtal: 2n=10 (strandkämpar), 2n=12 (groblad, svartkämpar, gulkämpar, sandkämpar), 2n=24 (rödkämpar, dvärgkämpar).

Övrigt. Arten strandpryl (P. uniflora) fördes tidigare till ett eget släkte, Littorella, men förs numera till Plantago.

Etymologi. Namnet Plantago användes om en växt redan av Celsus, 40 f. Kr. Namnet är bildat av latinets planta (fotsula) och gere (föra) vilket givit upphov till ett flertal tolkningar, som att den använts för att lägga på skadade fötter eller att bladen ligger som platta sulor mot marken (Odhner 1963).

Släktet har omkring 250 arter. I Sverige förekommer åtta arter regelbundet, däribland groblad (P. major), rödkämpar (P. media) och svartkämpar (P. lanceolata). Ytterligare ett tiotal arter kan påträffas som tillfälliga inkomlingar, till exempel loppfrö (P. afra).

Familj: Plantaginaceae

Arter:
dvärgkämpar (P. tenuiflora)
groblad (P. major)
gulkämpar (P. maritima)
rödkämpar (P. media)
sandkämpar (P. arenaria)
strandkämpar (P. coronopus)
strandpryl (P. uniflora)
svartkämpar (P. lanceolata)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/plantagina/plant/welcome.html
Senaste uppdatering: 28 januari 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg