|
Beskrivning. Jättevallmo är en storväxt,
flerårig ört. Stjälken är hårig och kan bli
omkring en meter hög. Bladen är djupt parflikiga och tydligt
borsthåriga, de flesta sitter samlade i rosett vid basen men några
sitter strödda på stjälken. Jättevallmo blommar i juni-juli,
blommorna blir drygt en decimeter breda och har vanligen rödoranga
kronblad med en svartlila fläck vid basen. Odlade sorter kan ha vita
eller rosa kronblad. Blommorna saknar ofta flikiga stödblad men kan ibland
omges av ett par sådana. Foderbladen är oftast tre, de är stora
och breda men faller av tidigt. Ståndarna är svartvioletta med
violetta knappar och pistillen har talrika märkesstrålar.
Fruktkapseln är kal, tre till fyra centimeter lång,
och till formen brett omvänt äggrund.
Genom att vara flerårig skiljs jättevallmo från alla de
inhemska rödblommiga arterna och kännetecknas av sina stora
blommor med svartlila fläck vid basen av kronbladen.
Ett par snarlika arter odlas, orientvallmo (P. orientale)
som skiljs genom mindre fruktkapsel och kronblad utan mörk fläck vid basen, och
mörk jättevallmo (P. bracteatum) som liksom orientvallmo har
enfärgade kronblad men som har blommor vilka omges av ett par flikiga
stödblad.
Utbredning. Jättevallmo förekommer
naturaliserad på kulturmark i Sydsverige, i vägkanter,
på banvallar och i anslutning till bebyggelse. Arten härstammar
från Turkiet och Kaukasus.
Anvädning. Jättevallmo odlas ofta som
prydnadsväxt i trädgårdar där den med tiden kan
bilda stora bestånd. Förutom vildtypen saluförs ett
par förädlade namnsorter i handeln, till exempel den
vitblommiga sorten 'Perry's white'.
Etymologi. Artnamnet pseudoorientale betyder
'falsk orientvallmo' och kommer av latinets pseudo- (falsk), samt
orientale som är artepitetet i det vetenskapliga namnet
på arten orientvallmo (P. orientale).
|
Familj: Papaveraceae
Släkte: Papaver
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
|