Stor nunneört

Corydalis solida (L.) Clairv.

Vetenskapliga synonym: C. bulbosa (L.) DC.; C. laxa auct., C. solida (L.) Clairv. ssp. laxa auct. (ssp. solida); C. densiflora auct. (ssp. incisa)
Svenska synonym: stornunneört (ssp. solida), fliknunneört (ssp. incisa)

Hagelerkespore Langstilket Lærkespore Pystykiurunkannus Bird-in-a-bush Gefingerter Lerchensporn

Beskrivning. Stor nunneört är en flerårig, grågrön ört som kan bli nästan tre decimeter hög. Stjälken är upprätt och har ett fjäll vid basen, stamknölen är solid. Bladen är två till tre gånger flikiga. Stor nunneört blommar i april-maj med rödvioletta blommor som sitter i mångblommiga, upprätta klasar. Blommornas stödblad är flikiga och sporren är omkring en centimeter lång och något krökt. De nedre blomskaften är över en centimeter långa och blommornas stift är knäböjt vid basen. Fruktkapseln är spetsigt oval. I Sverige förekommer förutom huvudunderarten stor nunneört (ssp. solida) även underarten fliknunneört (ssp. incisa Lidén).
Stor nunneört är tillsammans med sloknunneört (C. pumila) den enda av de rödblommiga arterna som har flikiga stödblad. Den sistnämnda är mindre och har fåblommiga, böjda klasar med bara upp tll tio blommor, korta nedre blomskaft som bara är upp till fem millimeter långa, samt rakt stift.

Utbredning. Stor nunneört förekommer tämligen allmänt i Södermanland och Uppland, men är sällsynt påträffad även i andra landskap i södra Sverige. Den växer på mullrik mark, ofta i lundar och parker och stora trädgårdar. Första fynduppgift är från Uppland och publicerades av Linné år 1745 (Nordstedt 1920).

Användning. Stor nunneört odlas ibland som prydnadsväxt i parker.

Etymologi. Artnamnet solida betyder tät, solid och syftar på rotknölen.

Referenser