Chelidonium L.

Skelörter

Beskrivning. Fleråriga örter med orange mjölksaft. Stjälk upprätt, med utspärrad behåring. Blad strödda, parbladiga; ovansida kal; undersida blågrön, hårig. Blommor samlade i flock. Foderblad två, blekgula, tidigt avfallande. Kronblad fyra, gula. Ståndare talrika. Stift ett, kort; märke tvåflikat. Frukt en långsmal, enrummig kapsel. Frön mörka, med oljerikt bihang (elaiosom).
Kromosomtal: 2n=12.

Etymologi. Släktnamnet Chelidonium kommer av grekiskans khelidon (svala). Enligt vissa författare kommer namnet av att den börjar blomma när svalorna kommer, men enligt andra syftar namnet på en gammal sägen där svalorna använder mjölksaften för att få ungarnas ögonhinna att brista.
I äldre tiders örtaböcker kallades arterna skelört och svalört för Chelidonium majus, respektive Chelidonium minus, och det svenska namnet svalört har använts på båda arterna. Det vi numera kallar svalört (Ranunculus ficaria) hör till släktet smörblommor (Ranunculus), från familjen ranunkelväxter (Ranunculaceae).

Släktet har bara en art, skelört (C. majus).

Art:
skelört (C. majus)

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

"Chelidon majus, hvilken benämning, liksom den svenska (kelidon=svala), grundar sig på en gammal tro att svalungarne äro blinda då de utkomma ur ägget, och att modern då bestryker deras ögon med växtens gula mjölk, hvarigenom hinnan som täcker dem skulle brista - allt lika ogrundadt."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I1 av C. F. Nyman (1867)