Circaea L.Häxörter | |
Beskrivning. Fleråriga örter med krypande jordstam.
Stjälk upprätt, vek, genomskinlig. Blad motsatta, långskaftade, bladskiva
tunn, hjärtlik med tandad kant. Blommor små, i toppställda axlika klasar.
Foderblad två. Kronblad två, vita, djupt kluvna. Ståndare två.
Stift ett. Frukt klubblik, med krokhår, öppnar sig ej. Etymologi. Namnet Circaea kommer av grekiskans Kirke som var en trollkvinna i Odyssén. Wikström skriver i Stockholms flora (1840) att släktet "måhända fått sitt namn deraf, att dess arter växa på skuggiga och våta platser, på hvilka man i forntiden sökte de Växter, som begagnades till signerier". Släktet har sju arter. I Sverige förekommer de två arterna dvärghäxört (C. alpina) och stor häxört (C. lutetiana). Dessutom kan man påträffa den långlivade hybriden mellanhäxört (C. x intermedia) som är steril, men sprids vegetativt. |
Familj: Onagraceae
Arter: "Circaeorna äro egentliga skuggväxter; deras späda byggnad
tål icke att utsättas för solens strålar. De älska
skogens skugga och en mullrik mark, äro genom sina krypande rötter
sällskapliga, och uppträda mest i talrika stånd. Deras
känslighet för ljuset visar sig i den olika riktning som deras
blad och grenar kunna antaga efter dettas olika styrka."
Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman
(1868)
|
© Naturhistoriska riksmuseet 1997
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/onagra/circa/welcome.html
Senaste uppdatering: 10 maj 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg