Stor häxört

Circaea lutetiana L.

Svenska synonym: storhäxört

Stortrollurt Dunet Steffensurt Enchanter's-nightshade Gewöhnliches Hexenkraut

Stor häxört Beskrivning. Stor häxört är en flerårig ört som kan bli upp till fem decimeter hög. Stjälen är finhårig, nästan genomskinlig och har motsatta, hjärtlika, skaftade blad. Bladen är knappt tio centimeter långa och naggade i kanten, bladskaftet saknar vingkant. Stor häxört blommar i juli-augusti med små vita blommor na som sitter i en ganska långsträckt toppställd klase. Blommorna har körtelhåriga skaft och saknar stödblad. Frukten är klubblik och krokhårig, den öppnar sig inte vid mognaden.
Stor häxört Stor häxört liknar dvärghäxört (C. alpina), men den senare är mindre, och har blommor med kala blomskaft i vecket av stödblad, samt två till tre centimeter långa vasstandade blad som har vingade bladskaft. En korsning mellan de båda arterna har givit upphov till en hybrid som sprider sig vegetativt och ofta blir långlivad. Denna kallas mellanhäxört (C. x intermedia) och skiljs från föräldraarterna genom att ha en kombination av vasstandade blad med ovingade bladskaft och blommor med körtelhåriga blomskaft i vecket av stödblad.

Stor häxört, frukter Utbredning. Stor häxört förekommer främst i Skåne, där den är ganska allmän, men även i ett par andra sydsvenska landskap. Den växer på mullrik jord i bokskogar, bäckraviner och liknande miljöer. Stor häxört Första fynduppgift är från Halland och publicerades 1662 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet lutetiana kommer av latinets namn på staden Paris (Lutetia) och betyder 'från Paris'.

Familj: Onagraceae
Släkte: Circaea

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/onagra/circa/circlut.html
Senaste uppdatering: 4 augusti 2008
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg