Dvärghäxört

Circaea alpina L.

Trollurt Liden Steffensurt Velholehti Alpine Enchanter's-nightshade Alpen Hexenkraut

Dvärghäxört

Beskrivning. Dvärghäxört är en vek, flerårig ört som kan bli upp till två decimeter hög. Stjälken är nästan genomskinlig och har motsatta skaftade blad. Bladen är hjärtlika, två till tre centimeter långa och vasstandade i kanten, bladskaftet är något vingkantat. Dvärghäxört blommar i juli-augusti med små vita blommor som sitter i vecket av små stödblad i en kort toppställd klase. Blommorna har kala skaft och bara två kronblad. Frukten är klubblik och krokhårig, den öppnar sig inte vid mognaden.
Den andra arten i släktet, stor häxört (C. lutetiana), skiljs från dvärghäxört genom större format, blommor med körtelhåriga blomskaft utan stödblad, samt fem till nio centimeter långa blad med ovingade bladskaft. De båda arterna har genom korsning givit upphov till en hybrid som sprider sig vegetativt och ofta blir långlivad. Hybriden kallas mellanhäxört (C. x intermedia) och skiljs från föräldraarterna genom att ha en kombination av vasstandade blad med ovingade bladskaft och blommor med körtelhåriga blomskaft i vecket av stödblad.

Utbredning. Dvärghäxört förekommer i hela landet, från Skåne till Lappland, den är vanligast i Syd- och Mellansverige men saknas på Gotland. Arten är en karaktärsväxt för sumpiga alkärr men växer även i andra typer av fuktiga skogar. Första fynduppgift publicerades av Rudbeck år 1666 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet alpina betyder att arten hör hemma i alpina miljöer.

Familj: Onagraceae
Släkte: Circaea

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/onagra/circa/circalp.html
Senaste uppdatering: 24 januari 2007
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg