Syringa L.

Syrener

Beskrivning. Stora, lövfällande buskar. Bark gråaktig, skrovlig. Blad motsatta, skaftade, enkla, spetsigt äggrunda, helbräddade. Blomställningar parvis nära grenspetsarna. Blommor i stora äggrunda klasar, tvåkönade, väldoftande. Foder med fyra korta flikar. Krona lila, vit eller rosa, cylindrisk med utplattat fyrflikat bräm, krontub lång, flikar korta. Ståndare två. Stift ett. Frukt en elliptisk, brun kapsel som öppnas i två halvor. Frön plattade med vingkant.
Kromosomtal: 2n=44, 46 (syren).

Etymologi. Släktnamnet Syringa kommer av grekiskans syrinx (rör) och var ett växtnamn redan hos Dioskorides (år 70).

Släktet har drygt 20 arter. I Sverige förekommer den sydösteuropeiska arten syren (S. vulgaris) som bofast, förvildad eller kvarstående efter odling. Ett flertal arter odlas, av dessa har två påträffats förvildade men räknas inte som bofasta, nämligen ungersk syren (S. josikaea) och hängsyren (S. reflexa).

Familj: Oleaceae

Art:
syren (S. vulgaris)


I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/olea/syrin/welcome.html
Senaste uppdatering: 12 oktober 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg