|
Beskrivning. Syren är en högväxt buske
som skjuter rikligt med rotskott och därför ofta bildar stora bestånd.
Barken är gråaktig och skrovlig. Bladen är motsatta, kala och
spetsigt äggrunda, med utdragen spets och bred rundad bas. Syren blommar i
maj-juni med vita eller lila, väldoftande blommor som sitter i stora mångblommiga
klasar nära grenspetsarna.
Fodret är oansenligt. Blomkronan är omkring
två centimeter lång, rörlik med utbrett bräm.
Frukten är en brun kapsel som öppnas i två
halvor.
Syren känns lätt igen när den blommar och även vegetativt
är den karaktäristisk med sina motsatta, spetsigt äggrunda, kala blad.
Utbredning. Syren är en ursprungligen sydösteuropeisk
art som länge odlats som prydnadsväxt i vårt land. Den sprider sig lätt
med rotskott och förekommer förvildad i närheten av gårdar och
samhällen.
Första fynduppgift som förvildad är från Stockholm
och publicerades år 1840 (Nordstedt 1920).
Användning. Syren odlas ofta i trädgårdar och parker.
I odling förekommer en mängd förädlade namnsorter som med ett
gemensamt namn brukar kallas ädelsyrener.
Över ett tusen olika namnsorter finns registrerade, i Sverige förekommer
endast ett mindre antal i handeln, till exempel 'Andenken an Ludwig Späth',
'Mme Lemoine', 'Charles Joly' och 'Katherine Havemayer'.
Etymologi. Artnamnet vulgaris kommer av
latinets vulgus (hop, allmänhet) och betyder vanlig. Syren
är en försvenskning det vetenskapliga namnet på
släktet syrener, Syringa.
Förädlade namnsorter
kallas ädelsyrener och oförädlade syrener kallas ibland bondsyrener.
|