Ligustrum L.

Ligustrar

Beskrivning. Lövfällande eller delvis vintergröna buskar med tätt grenverk. Unga skott fint håriga. Blad motsatta, kort skaftade, smalt ovala, tre till sex centimeter långa, mörkgröna, med helbräddad kant. Blommor i klaselika, upprätta, toppställda eller från bladvecken utvecklade blomställningar; tvåkönade, insektspollinerade, doftande. Foder med fyra flikar. Krona trattlik, fyrflikig, gul- till grönaktigt vit. Ståndare två, utskjutande. Stift ett. Frukt ett svart bär. Giftiga.
Kromosomtal: 2n=46.

Övrigt. Blommorna har en kvalmig doft som beror på närvaro av trimetylamin, ett ämne som också finns hos arter i släktena oxlar (Sorbus), hagtornar (Crataegus) och oxbär (Cotoneaster) som alla tillhör familjen rosväxter (Rosaceae).

Etymologi. Släktnamnet Ligustrum kommer troligen av ligusticus som betyder från Ligurien, Italien, samma ordstam återfinns i de latinska namnen för släktena libbstickor (Levisticum) och strandlokor (Ligusticum). Andra tolkningar är att det är besläktat med ligare (binda). Namnet Ligustrum användes redan av Vergilius (död. 19 f. Kr.).

Släktet har omkring 50 arter varav en, liguster (L. vulgare), förekommer som vildväxande i Sverige. Förutom liguster odlas även andra arter och hybrider, främst som häckväxter, till exempel bredbladig liguster (L. ovalifolium) och hybridliguster (L. x ibolium).

Familj: Oleaceae

Art:
liguster (L. vulgare)


I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/olea/ligus/welcome.html
Senaste uppdatering: 12 oktober 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg