Fackelblomster

Lythrum salicaria L.

Kattehale Kattehale Rantakukka Purple-loosestrife Blut-Weiderich

Fackelblomster Beskrivning. Fackelblomster är en flerårig ört som kan bli över en meter hög. Stjälken är upprätt och fyrkantig med motsatta eller kransställda blad. Bladen är oskaftade, lansettlika och något håriga. Fackelblomster blommar i juli-augusti med ganska små rödvioletta blommor som sitter i kransar i bladvecken i en lång toppställd klase. Fodret är till synes sambladigt och har syllika flikar. Fackelblomster De sex kronbladen är rödvioletta, smala och ofta rynkiga. Blommorna har tolv ståndare och ett stift. Tre blomtyper förekommer, i vilka ståndarna och stiftet är olika långa i förhållande till varandra. Detta fenomen kallas heterostyli och förekommer även hos andra växter, till exempel släktet vivor (Primula). Blommande fackelblomster kan inte förväxlas med andra arter. Den andra arten i släktet, rödlånke (L. portula), är en ettårig liten ört med krypande växtsätt.

Fackelblomster Utbredning. Fackelblomster förekommer huvudsakligen i södra och mellersta Sverige, men förekommer upp till Norrbotten. Den växer gärna på fuktiga ställen och är ganska vanlig på sjö- och havsstränder, och i diken, dammar och kärr. Första fynduppgift publicerades av Rudbeck i Catalogus plantarum 1658 (Nordstedt 1920).

Fackelblomster Användning. Fackelblomster saluförs som trädgårdsväxt, att plantera vid dammar. Både roten och bladen innehåller sammandragande och stoppande ämnen och användes därför i äldre tid som medicin mot magåkommor.

Etymologi. Artnamnet salicaria kommer av det vetenskapliga namnet på släktet viden (Salix) och betyder Salix-liknande, vilket syftar på bladformen.

Familj: Lythraceae
Släkte: Lythrum

Norden
Norra halvklotet

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Fackelblomstrets egentliga blomningstid inträder först med eller under högsommaren. Med sin rika blomspira blir den då en riktig praktväxt, en Fackelros, och en prydnad för våra stränder o. a., der den öfver eller ibland andra växter, icke sällan invid Lysingens klargula kronor, stolt resa sig mot al- och pilbuskars bladverk."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/lythra/lythr/lythsal.html
Senaste uppdatering: 28 oktober 2005
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg