|
Beskrivning. Fackelblomster är en flerårig ört
som kan bli över en meter hög. Stjälken är upprätt och fyrkantig med
motsatta eller kransställda blad. Bladen är oskaftade, lansettlika och något
håriga. Fackelblomster blommar i juli-augusti med ganska små rödvioletta blommor som
sitter i kransar i bladvecken i en lång toppställd klase.
Fodret är till synes sambladigt och har syllika
flikar.
De sex kronbladen är rödvioletta, smala och ofta rynkiga.
Blommorna har tolv ståndare och ett stift. Tre blomtyper förekommer, i vilka
ståndarna och stiftet är olika långa i förhållande till
varandra. Detta fenomen kallas heterostyli och förekommer även hos andra växter,
till exempel släktet vivor
(Primula).
Blommande fackelblomster kan inte förväxlas med andra arter. Den andra arten i släktet,
rödlånke (L. portula), är en ettårig
liten ört med krypande växtsätt.
Utbredning. Fackelblomster förekommer huvudsakligen
i södra och mellersta Sverige, men förekommer upp till Norrbotten.
Den växer gärna på fuktiga ställen och
är ganska vanlig på sjö- och havsstränder, och i diken,
dammar och kärr.
Första fynduppgift publicerades av
Rudbeck i Catalogus plantarum 1658 (Nordstedt 1920).
Användning. Fackelblomster saluförs som trädgårdsväxt,
att plantera vid dammar. Både roten och bladen innehåller
sammandragande och stoppande ämnen och användes därför
i äldre tid som medicin mot magåkommor.
Etymologi. Artnamnet salicaria kommer av det
vetenskapliga namnet på släktet
viden (Salix) och betyder
Salix-liknande, vilket syftar på bladformen.
|
Familj: Lythraceae
Släkte: Lythrum
Norden
Norra halvklotet
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Fackelblomstrets egentliga blomningstid inträder först med eller
under högsommaren. Med sin rika blomspira blir den då en riktig
praktväxt, en Fackelros, och en prydnad för våra
stränder o. a., der den öfver eller ibland andra växter,
icke sällan invid
Lysingens klargula
kronor, stolt resa sig mot al- och
pilbuskars bladverk."
Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)
|