Mistel

Viscum album L.

Misteltein Mistelten Mistletoe Laubholz-Mistel

Beskrivning. Misteln är Sveriges enda trädlevande parasit. Den är regelbundet gaffelgrenig och exemplaren blir med tiden stora och klotformiga med en diameter av ungefär en meter. Bladen är motsatta och vintergröna, blommorna är insektspollinerade, oansenliga och sitter gyttrade i grenvinklarna. Misteln har skilda han- och honexemplar och de vita saftiga bären bildas endast på de honliga exemplaren. Frukterna äts av fåglar, till exempel dubbeltrast (Turdus viscivorus) och fröna passerar ut med spillningen. Eftersom fruktköttet är klibbigt och segt bildas långa strängar som fastnar vid tunna kvistar där fröna kan gro. Den unga plantan skickar ut två fästskivor och bildar sedan ett sugorgan (haustorium) som den ansluter till trädets ledningsvävnad. På så sätt kan misteln ta näring ur trädet, men den har även egen fotosyntes och är egentligen en halvparasit. Misteln kan vara svår att upptäcka i trädkronorna, men eftersom de är vintergröna är de mycket lättare att hitta under vintern.

Utbredning. Misteln förekommer huvudsakligen i Mälardalen och i östra Småland. Den växer framförallt på lind (Tilia cordata) och lönn (Acer platanoides), men andra träd som aplar, hagtorn och popplar kan också vara värd för mistlar. Däremot växer inte mistlar på ek (Quercus robur) i vårt land. Det har diskuterats om misteln i Sverige representerar rester av en forntida vegetation, eller om de är sentida inkomlingar. Stöd finns för den förra uppfattningen eftersom mistelpollen påträffats som fossil. Första fynduppgift publicerades år 1638 (Nordstedt 1920).

Användning. Av de klibbiga bären gjordes förr i tiden ett lim med vilket man fångade fåglar. Linné skriver om detta i Flora Svecica 1755, att fåglarna "träckar till sin egen olycka".

Övrigt. Asaguden Balder skall enligt sagan ha dödats av en mistelpil sedan allt annat i världen avkrävts löfte att inte skada honom. Misteln ansågs förr besitta magiska egenskaper och man hängde upp mistlar i huset som skydd mot ont i allmänhet och vådeld i synnerhet. Seden att kyssas under en mistel kommer från England där den är känd sedan 1700-talet. Mistel är Västmanlands landskapsblomma.

Etymologi. Artnamnet album är latinets ord för vit och syftar på fruktens färg.

Referenser

"Mistelns egenskap att tjena till slagruta, hvarmed förborgade skatter kunna upptäckas, omtalas mycket af allmogen, men få eller inga känna numera greppen."

R. Dybeck enligt C. F. Nyman, Utkast till svenska växternas naturhistoria I (1867)