Sydbläddra

Utricularia australis R. Br.

Vetenskapliga synonym: U. major Schmidel, U. neglecta Lehm.
Svenska synonym: citrongul vattenbläddra, sydblåsört

Vrangblærerot Slank Blærerod Lännenvesiherne Bladderwort

Beskrivning. Sydbläddra är en vattenlevande, flerårig ört som lever friflytande utan rötter. Skotten är stora och breda, ibland ända upp till en decimeter breda. Bladen är finflikiga och har talrika fångstblåsor spridda på bladflikarna. I bladflikarnas kanter sitter de tagglika håren på ett litet utskott. Fångstblåsornas hår, vilka sitter på blåsornas insida, har två längre, parallella grenar och två kortare som är vinkelräta mot de längre. Hårens utseende är ett bra kännetecken för arten men måste undersökas i stark förstoring. Sydbläddra blommar i juli-augusti, blommorna sitter få tillsammans på en stängel som sticker upp ovanför vattenytan och blir två till tre decimeter hög. Blommorna är ljust gula och har platt underläpp med utbredda kanter och en sporre som är inböjd och tryckt mot kronans undersida. Blomstängeln är ofta något krokig och i frukt sitter kapslarna uppåtriktade.
Arten är vegetativt mycket lik vattenbläddra (U. vulgaris), men den senare har klargula blommor med nedvikta kanter på underläppen, samt en längre sporre.

Utbredning. Sydbläddra är sällsynt men är troligen förbisedd. Den förekommer i södra Sverige och växer i näringsfattiga sjöar och bräckvattenpölar. Första fynduppgift är från Torsberg i Småland och publicerades av E. Fries i Botaniska Notiser 1840 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet australis kommer av latinets auster (sunnanvind) och betyder sydlig.

Referenser

"I sumpiga gropar vester ut från Thorsberg ned vid Fylleå (i gränsen mellan Lidhults och Femsjö soknar) har jag sparsamt funnit en Utricularia, som jag tvekade huruvida den skulle vara en storvext U. intermedia eller U. vulgaris (som jag aldrig funnit uti magrare skogs- och bergstrakter). Den är fullkomligt Utr. neglecta Fl. Dan. t. 1931."

Ur Strödda anmärkningar öfver några Svenska Vexter av E. Fries (Botaniska Notiser 1840)