Knölsyska

Stachys palustris L.

Åkersvinerot Kær-Galtetand Peltopähkämö Marsh Woundwort Sumpf-Ziest

Knölsyska Beskrivning. Knölsyska är en flerårig, medelstor, mattgrön ört som kan bli upp till en meter hög. Den har långa underjordiska utlöpare från jordstammen och sprider sig lätt vegetativt. Stjälken är upprätt och oftast ogrenad. Bladen sitter motsatta och är långsmala, upp till decimeterlånga, med naggtandad kant. De nedre bladen är mycket kort skaftade medan de övre är oskaftade. Knölsyska Knölsyska blommar från juli till september med rosa blommor som sitter i en axlik blomställning. Blommorna är tvåläppiga med hårig utsida. De är vanligen blekt rosaröda med mörkare teckningar på underläppen, helt vita blommor förekommer sällsynt.
Knölsyska kan ibland korsa sig med stinksyska (S. sylvatica), hybriden skjuter ofta rikligt med vegetativa skott, den har mörkt röda blommor men är steril.

Knölsyska Utbredning. Knölsyska är ganska vanlig i södra och mellersta Sverige men förekommer sällsynt ända upp i Torne Lappmark. Den växer på fuktig eller odlad mark. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Knölsyska Användning. Rotnölarna har använts som nödbrödsämne.

Etymologi. Artnamnet palustris kommer av latinets palus (kärr) och syftar på att den oftast växer på fuktig mark. Det svenska namnet knölsyska syftar på de vita knölarna på jordstammen.

Familj: Lamiaceae
Släkte: Stachys

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"I hungersnöd kan roten kokad äfwen ätas af menniskor, och antingen kokade och stampade, eller torkade och malne nyttjas til bröd i blandning med sädesmjöl."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/lamia/stach/stacpal.html
Senaste uppdatering: 14 november 2005
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg