|
Beskrivning. Lammöron är en flerårig, tätt
vitluden ört som kan bli upp till sex decimeter hög.
Arten har utlöpare och bildar stora bestånd
med många vegetativa bladrosetter. Stjälkarna är upprätta till
uppstigande och har motsatta blad. Bladen är ovala, skaftade och
kraftigt ullhåriga. Lammöron blommar i juli-augusti
med vanligen ljust rödvioletta blommor. Blommorna sitter i kransar som bildar
täta, toppställda, axlika blomställningar.
Lammöron kan inte förväxlas med andra arter.
Utbredning. Lammöron är en odlad art som ibland
förekommer förvildad, den påträffas vanligen i vägkanter
och i torr gräsmark i närheten av bebyggelse. Arten hör ursprungligen
hemma i sydvästra Asien, men är härdig i nästan hela Sverige.
Första fynduppgift som förvildad är från
Gotland och publicerades i artikeln Tre kulturflyktingar på Gottland
(Svensk Botanisk Tidskrift 11, 1917) av K. Johansson (Hylander 1971).
Användning. Lammöron odlas som prydnadsväxt
i trädgårdar, den har utlöpare och bildar stora bestånd
varför den passar bra som marktäckare. Flera namnsorter förekommer
i odling, en del av dessa blommar inte utan odlas endart för bladverket.
Etymologi. Artnamnet byzantina kommer av
latinets Byzantium (Istanbul) och betyder 'från Istanbul'.
Det svenska namnet lammöron syftar på de mjuka, ullhåriga bladen.
|