|
Beskrivning. Brunört är en flerårig, gleshårig
ört som kan bli nästan tre decimeter hög. Stjälken har motsatta hela blad,
det översta bladparet är vanligen fäst alldeles under blomställningen.
Brunört blommar i juli-augusti med violetta eller ibland rent vita blommor. Blommornas stödblad
är ofta brunaktiga och bildar tillsammans med blommorna en nästan huvudlik
samling. Blommorna är drygt en centimeter långa.
Brunört kan förväxlas med den sällsynta arten
praktbrunört (P. grandiflora) som dock har
större blommor och ett blomax som är fäst en bit ovanför det översta
bladparet. De båda arterna kan korsa sig om de växer tillsammans. Vitblommiga
exemplar av brunört liknar den mycket sällsynta arten
flikbrunört (P. laciniata) som bara är funnen
på Gotland, den senare är dock tätt hårig och har flikiga övre blad.
Utbredning. Brunört är vanlig i hela landet utom i de allra
nordligaste fjälltrakterna. Den växer på nästan alla typer av marker.
Första fynduppgift publicerades på 1600-talet, men arten är
känd sedan medeltiden (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet vulgaris kommer av
latinets vulgus (hop, allmänhet) och betyder vanlig.
Svenska namnet brunört syftar på blommornas ofta brunaktiga stödblad och
det äldre namnet skogshumle syftar på blomställningens likhet med
humlets (Humulus lupulus)
honblomställningar.
|
Familj: Lamiaceae
Släkte: Prunella
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Bien söka blommorne, och Koen, Fåret och Geten äta
Örten, men Hästen ratar den så wäl som Swinet. Allmogen nyttjar
den på en del ställen färsk krossad at lägga på sår,
med hwad nytta känner jag icke."
Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)
|